Död ved i levande träd är en bristvara i dagens gräsmarker. Det finns många arter av svampar, mossor, lavar, insekter och spindeldjur som är beroende av död ved som livsmiljö.
Inom projektet Bushlife utförs denna vecka så kallad veteranisering, alltså åtgärder för att öka mängden död ved i levande, yngre, träd genom att medvetet skada dem och därmed påskynda åldrandet, skriver Länsstyrelsen Skåne i ett pressmeddelande.
I de skånska hagmarkerna finns det flera områden med gamla grova träd. Träden, framför allt ekarna, är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden. En gammal grov ek i hagmark kan utgöra livsmiljö för upp till 500 andra arter av exempelvis mossor, lavar, svampar, insekter och spindeldjur.
Men i många av dessa hagmarker finns det ett åldersglapp i trädkontinuiteten. Det innebär att man kan hitta en hel del träd som är 250 år och äldre och många som är yngre än 100 år. Där emellan finns det ofta ett glapp i åldersspannet hos träden.
När de äldre träden blir så gamla att de dör så finns det en risk att de yngre inte blivit tillräckligt gamla för att miljön ska hunnit bli fördelaktig för alla de arter som finns i de gamla träden. Det saknas helt enkelt ersättningsträd för de gamla.
Genom att använda metoder att kontrollerat skada de yngre träden så skapas död ved i kronorna, savflöden, håligheter och olika typer av grenbrott vilket ökar mängden och ytan av habitat för arterna som lever på och i hagmarksträden.
Veteraniseringen avser inte döda träden utan i stället påskynda bildandet av strukturer som med tiden uppstår naturligt.
Den kommer att pågå från 25/4-29/4 i tre Natura 2000-områden i Lunds kommun, vid Veberöds ljung, Prästaskogen utanför Torna Hällestad och Kungsmarken.