När Tova var fem år gammal fick hon sitta på jaktpass tillsammans med farfar.
– Jag tror att han förstod att det inte skulle bli något skjutet. Jag var pratsam redan då, så älgarna blev bortskrämda. Men vi hade det mysigt och grillade korv, säger hon.
Om farfars mål var att väcka lilla Tovas intresse för jakt och skog så lyckades han bra.
Intresset späddes på när Tova hjälpte pappa med att släpa kvistar och plantera i familjens skog i Hälsingland.
När hon var 15 år gick pappa tragiskt bort och tillsammans med systern blev hon rekordung delägare av skog. Tova beskriver det som att de blev ”luftlandsatta som skogsägare”.
Vad skulle de egentligen ta sig till?
Det hann gå en del år innan planerna tog form.
Efter skoltiden jobbade Tova i försvaret som utbildare och reservofficer. Hon trivdes verkligen men så började skogen locka.
– Jag hade tankar om att det skulle vara så skönt att vistas i skogen utan att behöva vara ute i värsta regnet eller kasta sig ett dike när det börjar smälla.
Tova började läsa på om skog. Hon tog hjälp av rådgivare för att förstå förutsättningarna för den aktuella skogsfastigheten på 250 hektar.
Samtidigt stod det klart att systern inte delade samma intresse. De kom överens om ett utköp.
Tova började kontakta bankerna. Det blev, kan man säga, ett varierat mottagande.
Tova var inte bara en ovanligt ung skogsinvesterare. Hon hade bestämt sig för att bli skogsmästare och stod alltså inför flera års studier.
– Jag var en blivande student på 23 år som bad om ett banklån på flera miljoner. Vissa banker slängde igen dörren framför mig, säger hon.
Men inte alla.
Tova märkte att kompetensen hos enskilda banktjänstemän hade stor betydelse. För henne kom lättnaden genom en anställd vid Swedbank i Piteå.
– Vi hade kontakt digitalt och han var tillgänglig för frågor nästan jämt. Han var dessutom väldigt stöttande, det var så otroligt skönt.
Kunskapen om skogens ekonomiska värde är avgörande för bankens inställning, menar hon.
För Tova har den egna skogen flera värden. De handlar om att plocka bär, jaga och att vårda natur och sociala värden. Eller att helt enkelt bara vistas i den.
– Min drömskog är en ljus fin tallhed med blåbärsris, just sådan skog har jag på fastigheten, säger hon.
Men avgörande för motivation och investeringar är att hon kan få virkesinkomster.
Tova står inför en rad skötselåtgärder i skogen med ungefär lika stora andel gran som tall.
Röjning och slutavverkning är på gång. Hon drömmer om den dag hon kan investera i en egen skogsmaskin. På sikt skulle hon gärna köpa till skog
– Jag har märkt att kunskapen om skogens ekonomiska värde brister både hos vissa banker och folk i allmänhet, säger hon och tillägger:
– Det handlar inte bara om viktiga inkomster för den enskilda skogsägaren, utan för hela samhället och för landet Sverige.
De är de egna erfarenheterna som är anledningen till att Tova deltar i panelsamtalet om skog som investering på mässan Mittia gård och skog i Ljusdal i augusti.
– Jag vill lyfta frågan: Hur kan man motivera fler, särskilt yngre, att investera i skog? Det handlar om groteska mängder pengar. Samtidigt har unga knappt råd att köpa en lägenhet.
Samtalet kommer att ledas av Johan Larsson, generalsekreterare på Föreningen Skogen.
– Vi kommer att prata om ifall skogen fortsatt är en bra investering, vad som påverkar värdet, tips att tänka på som ny skogsägare, bland mycket annat.
Med i panelen finns en respektive representant för bank, skogsmäklare och skogsägare.
– Jag är särskilt glad över att vi får höra Tovas viktiga berättelse. Som ung, storsatsande skogsägare representerar hon skogsbrukets framtid. Vi är skyldiga att lyssna för att veta hur fler unga ska kunna göra som hon, säger Johan Larsson.
Vill du lyssna till samtalet om skog, ekonomi och framtidens investeringar? Läs mer här!