Det är förståeligt att du som är markägare vill ta reda på hur drabbad just din skog är av branden. Men tänk på att det är förenat med stora risker att ge sig ut i brandområdet.
Skogskonsulent Lars Ambrosiusson, Skogsstyrelsen i Dalarna är specialiserad på bränning och har varit bränningsledare för många naturvårdsbränningar. Släckningsarbetet från dessa skiljer sig inte nämnvärt från spontant uppkomna bränder som den i Västmanland.
– När den flammande branden, den eld som vi ser, upphört kan glödbranden pågå länge, till och med hela vintern, säger Lars Ambrosiusson.
– Glödbranden kryper sakta ner i torvmossar, myrstackar och andra ställen fastän det är fuktigt. Så länge den har bränsle och tillräckligt med syre brinner det och det är inte säkert att gå där förrän branden slocknat helt. Det kan brinna i marken fastän det ligger snö ovanför.
Vid regn försvinner röken och du får svårare att se glödbranden. Tänk också på att ha rejäla skor på dig, inte gummistövlar, om du måste in i brandområdet.
Att färdas på skogsbilvägar sedan branden lagt sig kan också vara farligt – om inte vägkanterna är avverkade för att förhindra att träd närsomhelst kan falla över vägen.
En kraftig vind i början på september, när branden är släckt, skulle kunna minska riskerna med att vistas i området, menar Lars Ambrosiusson. Vinden fäller träd vars rötter har brunnit och risken för att få ett träd över sig minskar betydligt.
Efter en brand med hög intensitet föreligger även ökad risk för erosion i vissa terrängpartier i och med att avbränt rotsystem inverkar på markens stabilitet. Risk för erosion föreligger särskilt i sluttande terräng.
Det är ännu alldeles för tidigt att gå ut och ta reda på virke efter branden. Först måste alla brandhärdar vara släckta och det kan dröja länge innan det är klart.