Den 24 februari 2022 vaknade Ukraina till en annorlunda verklighet.
– Vardagliga problem bleknade eller försvann. Allting, precis allting var förändrat, berättar Laszlo Agij på det statliga bolaget Ukrainas skogar.
Det var den dagen Ryssland startade anfallskriget mot Ukraina och dagen då prioriteringarna ändrades helt. De kom att handla om mänskligt liv och att försvara hemlandet.
– Var sjunde anställd inom skogsbruket gick frivilligt ut för att försvara sitt land. Alla ville hjälpa till på det sätt de kunde. En betydande del av fordonen mobiliserades inom de väpnade styrkorna, säger Laszlo Agij.
För dem som fortsatte att jobba med skogsskötsel eller viltvård blev det en breddning av arbetsuppgifter som de knappast kunde ha föreställt sig.
– Det kunde handla om att leta efter obehöriga människor och objekt, samt ta emot eller leta efter människor som tvingats förflytta sig från landets östra delar samt många, många andra udda uppgifter, säger Laszlo Agij.
Dessa yrkesgrupper blev nu hett eftertraktade.
– De som jobbar i skogen känner terrängen och kan navigera utan modern utrustning. De kan oftast hantera vapen och är i bättre fysisk form än den genomsnittliga, inkallade personen.
Förödelsen av kriget är omfattande. I frontlinjen är hundratusentals hektar skog, inklusive, reservat, förstörda. Ett omtalat exempel är Heliga bergen vid floden Donets i östra Ukraina. Nationalparken som huserar hundratals rödlistade arter är till 80 procent förstörd av beskjutning och bränder.
Effekterna på klimatet är stora, gaser avges från såväl explosioner som bränder. Heliga bergen är välkänt exempel, men långt ifrån det enda.
– Kulor och stridsvagnar bryr sig inte om ifall det är reservat, vanliga skogar eller ens om det bor människor där, säger Laszlo Agij uppgivet.
Han återkommer till skogsbränderna, tiotusentals till antalet.
– Men vi kan inte bekämpa dem. Skogsarbetare är förbjudna att göra det på grund av minering som utförts av bägge militära sidor.
Förutom nämnda bränder och minering utgör illegal skövling och även okunnig personal hot mot skogens överlevnad, berättar han.
– Det är obligatoriskt att återplantera efter avverkningar. Tiden får utvisa hur väl det har lyckats.
Bristen på el, kol och annat bränsle sätter också press på skogen.
– Eftersom ved blivit en livsnödvändighet måste man öka beskogningen, förklarar han.
Ukraina har tillsatt en statlig kommitté bestående av vetenskapsmän, skogspraktiker och tjänstemän för att utvärdera skadorna på ekosystemen, men att uppskatta omfattningen är enligt Laszlo Agij svårt, eftersom inventeringar genom fysiska besök inte är tillåtna i krigstid.
– En del data är militära hemligheter och metoderna för att bestämma skadorna är också något oklara. Dessutom ändras situationen varje dag.
Personer på bland annat svenska Skogsstyrelsen som har haft kontakt med yrkesverksamma inom skogssektorn i Ukraina har imponerats av förmågan att ändå blicka framåt. Det kan, trots allt, även Laszlo Agij. Han berättar att skogliga åtgärder kom igång ganska snart efter krigsutbrottet i centrala, norra och västra Ukraina och han vill gärna nämna det som ändå ger hopp.
– På det statliga skogsbolaget, där jag arbetar, återplanterar vi med täckrotsplantor och resultaten är slående goda. Det ger ändå hopp om att vi ska kunna restaurera skogarna.
Han vill också nämna det stöd som man fått från omvärlden.
– Kollegor inom skog och jakt har hjälpt oss både ekonomiskt och moraliskt. Tack vare dem har vi kunnat hålla strategiska lager av mediciner och utrustning som behövs inom skogssektorn, säger han.
– Känslan av att vi inte är ensamma betyder så mycket att den är omöjlig att mäta eller uttrycka.
fakta / skog i Ukraina
• 16 procent av Ukrainas totala areal täcks av skog, motsvarande cirka tio miljoner hektar.
• Arealen har ökat med över 20 procent på 50 år och virkesförrådet har tredubblats, sedan Sovjetunionen under 1960-talet lanserade metoder för att öka beskogningen.
• Över 70 procent av skogarna ägs och förvaltas av den statliga skogsmyndigheten som kan upplåta skog åt företag, departement och organisationer.
• Det privata ägandet är mindre än en procent
• 13 procent av skogarna ägs och förvaltas av lokalsamhällen.
• Mer än 40 000 personer arbetade inom skogsbruket före kriget (2015). Inom industrin, främst sågverk, arbetade omkring 80 000.
• Avverkning görs främst motormanuelllt. För några år sedan kom de första utlandstillverkare skördarna, enligt Laszlo Agij.
• 16 procent av skogarna är skyddade och andelen växer.
• Över 30 trädarter växer i landets skogar. Tall (Pinus silvestris) är störst med 33 procent, sedan kommer ek (Quercus robur, 24 procent) och gran (Picea abies, åtta procent). Bok, björk och ask står för sex till sju procent var.
• Skogarna har ett rikt djurliv med björn, älg, bison, lodjur och varg, inte minst i Tjernobyl där ovanliga arter kan leva ostört inom avspärrningarna efter kärnkraftsolyckan för 40 år sedan.