Skog i Europa

Tyskt skogsbruk: Malte ser möjligheter

13 juni Jo, det finns hyggen i det ofta påstått hyggesfria Tyskland. Det och annat om ett skogsland med små fastigheter och knappt något bolagsägande berättade Malte Campsheide på ett medlemsmöte i april.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:
Malte Campsheide Foto: Karin Lepikko Malte Campsheide är vd för föreningen Deutscher Forstverein
Malte Campsheide är vd för föreningen Deutscher Forstverein. Malte Campsheide är vd för föreningen Deutscher Forstverein

Malte Campsheide är vd för föreningen Deutscher Forstverein som är den tyska motsvarigheten till Föreningen Skogen. På ett webbsänt medlemsmöte berättade han om skillnader och likheter mellan skogsbruket i de två länderna.

Till exempel det där med det hyggesfria skogsbruk som blivit så förknippat med Tyskland. Hur ligger det till egentligen?

– Maxgränsen för tillåtna hyggen varierar, men ligger på mellan två och fem hektar beroende på delstatslagar, sa han.

Gallring är en viktig del i tysk skogsskötsel och görs vart femte till tionde år i syfte att skapa kvalitetsvirke, fortsatte han. Men eftersom fastigheterna oftast är små – de flesta skogsägare har mellan ett halvt och två hektar – är de enskilda skogsinnehaven oftast för små för att en gallring ska attrahera en virkesköpare. Därför bildas kooperativ av grannfastigheter som samordnar avverkning och virkesaffärer. 

Det läggs en del omsorg på virkesaffären.

– Det är inte ovanligt att man vid en gallring tar ut fem olika sortiment och säljer till olika kunder. Den finaste tallen eller eken kan gå direkt till en italiensk möbeltillverkare som betalar riktigt bra. Kvalitet lönar sig i virkesaffären, sa Malte Campsheide.

Ingen kan veta vilka trädslag som passar bäst i ett förändrat klimat om hundra år, men vi vill åstadkomma en riskspridning.

I den skogliga diskussionen i Tyskland dominerar enligt honom klimatförändringarna. Cirka 600 000 hektar skadad skog har huggits ned, främst beroende på granbarkborren.

Vid återbeskogning och skötsel vill man skapa så klimatrobusta skogar som möjligt. Dels genom att minska andelen gran, dels omvandla monokulturer till blandskogar.

– Ingen kan veta vilka trädslag som passar bäst i ett förändrat klimat om hundra år, men vi vill åstadkomma en riskspridning. Om vi utökar med tre till fem trädslag borde åtminstone några klara sig bra.

Malte Campsheide tycks se möjligheter i det mesta och förespråkar att skogsländer lär av varandra.

– Varför inte ordna exkursioner till varandras länder?

Vi har förstås inte samma förutsättningar eller trädslag, men visst finns det saker vi kan lära av varandra, till exempel av dem på kontinenten när vi går mot ett varmare klimat.

Skogsländerna kan bli en stark röst tillsammans genom sina solida skogsorganisationer.

Han tycker över huvud taget att vi ska samarbete mer, inte minst i EU-frågor.

– Skogsländerna kan bli en stark röst tillsammans genom sina solida skogsorganisationer. Vi kan agera för att man måste beakta olika länders markförhållande, klimat och historia i EU-politiken.

– Om man bara säger nej till EU missar man möjligheter. Man kan säga: Vi förstår målet men föreslår att vi gör så här i stället.

Malte Campsheide öste också lovord över samverkan genom nätverket European Forestry Network, där bland andra Föreningen Skogen ingår.

– Det omfattar även länder som inte är med i EU, som Bosnien Hercegovina. Vi lär oss massor, sa Malte.

Beröringspunkter mellan Sverige och Tyskland märks i en gemensam utmaning: kompetensförsörjningen. Precis som här står den tyska skogssektorn inför stora pensionsavgångar och få unga söker sig till den.

– Vi brukar hjälpa unga skogsstudenter att hitta praktikplatser, och det skulle kunna göras mellan länder. Jag hjälper gärna svenska studenter med kontakter, sa Malte.

FAKTA / TYSKLANDS SKOGSBRUK

  • Cirka 1,2 miljoner privatpersoner äger skog i Tyskland (osäker statistik).
  • 50 procent av skogsägarna har i genomsnitt 2,4 hektar.
  • 57 procent äger mindre än 20 hektar
  • 13 procent äger mer än tusen hektar.
  • Ägoslag: 48 procent ägs privat, 29 procent av delstater, 19 procent av företag och fyra procent av landets regering.
  • Trädslag: 55 procent barr- och 45 procent lövträd.
  • Till skillnad mot Sverige äger skogsindustrin sällan skog.
  • Kvinnliga jägmästare utgör 16 procent. Bland nytillkomna är andelen 25 procent.
  • Bland skogsarbetare är andelen sex procent kvinnor och bara nio procent fullföljer utbildningen.
  • Deutscher Forstverein är en paraplyorganisation för elva av delstaternas skogsföreningar.
  • Föreningen firar 125 år i år, Medlemsantal: 7 000, främst jägmästare varav många med egen skog.
  • Föreningen har en ungdomsorganisation med 1 500 medlemmar.
  • Kansliet finns i Göttingen i delstaten Niedersachsen.
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb