När de nyligen pratade på en hearing i riksdagen väcktes stort engemang bland åhörarna. Och när Sven Erik Hammar, ordförande för den europeiska skogsägarrörelsen CEPF, och Lennart Ackzell, internationell samordnare för LRF Skogsägarna,talade på ett frukostmöte för Föreningens Skogens medlemmar syntes ett stort engagemang genom många deltagare som ställde många frågor.
De båda belönas nu med Bronskvisten.
– De får Föreningen Skogens utmärkelse Bronskvisten för sina fantastiska presentationer och det värdefulla arbete som de utför i skogsägarnas anda. De gör en komplicerad fråga lätt att förstå, säger generalsekreterare Johan Larsson.
Här svarar de på fem frågor om vad de anser om EU:s skogspolitik och hur Sverige bör agera.
Ni signalerar till svenska politiker att det är så bråttom. Varför?
Lennart: – EU:s skogspolitik går nu åt fel håll med ett hållbarhetsfokus som är emot hållbart brukande och som vill styra skogsbrukandet i detalj vilket är fel ur äganderättssynvinkel och fel utifrån de olika förutsättningar vi har i EU.
Sven Erik: – 2021 var året då EU-kommissionen presenterade en lång lista med för skogen mycket problematiska lagförslag. 2022 är året när kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna ska förhandla och fatta beslut om lagstiftning som direkt kommer påverka Sverige och svensk skogsnäring
Vilka förslag från EU är viktigast för Sverige att reagera mot just nu, tycker ni?
Lennart: – Skogsstrategin är så obalanserad att den är oanvändbar som kompass för EU:s skogspolitik. Taxonomin, om hållbara finanser, och LULUCF, om utsläpp av CO2 vid markanvändning, är på väg åt helt fel håll och skapar en stor osäkerhet för investerare liksom för skogsägarens rådighet över sin skog.
Sven Erik: – Det är också viktigt att se den sammantagna bilden av alla förslag kring skog som nu kommer från EU. De kännetecknas av att mål, medel, styrning och övervakning ska utgå från Bryssel istället för från de enskilda skogsägarna och från medlemsländerna.
Ni nämner att det råder en helt ny attityd i EU-kommissionen. Exempel på det?
Lennart: – Att man struntar i subsidiaritetsprincipen om att skogspolitik ska bestämmas av varje enskild medlemsstat. Det går igen i hela Gröna Givens serie av lagförslag.
Sven Erik: – Man lägger fram lagförslag som möjliggör att centralt planera och detaljstyra både skogsbruk och råvaruflöden. Det här utmanar skogsägarnas äganderätt och marknadsekonomiska grundprinciper. Det är tankegods från andra samhällssystem än vårt
Hur ska Sveriges röst i EU bli starkare, tycker ni?
Lennart: – Vi måste tala klartext i Bryssel och skapa starka allianser med Finland, Baltikum, Österrike, Tyskland och många före detta öststater.
Sven-Erik: – Vi måste också framhålla att Sverige och några länder till förser Europa med ett brett utbud av produkter från skogen. De här skogarna är basen för den växande bioekonomi som ska fasa ut användningen av fossila råvaror och energi. Inte minst ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är produkterna från den brukade skogen avgörande för Europas framtida utveckling och välstånd.
Vad, anser ni, att man som enskild skogsbrukare kan göra?
Lennart: – Kontakta era lokala riksdagsmän så frågan om skogens samlade samhällsnytta inklusive den stora klimatnyttan kommer fram i ljuset i årets valrörelse som ett vägval för landsbygdens och Sveriges ekonomi.
Sven Erik: – Fortsätta sköta din skog och misströsta inte över alla tokigheter som just nu diskuteras. Istället ska vi lyfta fram det hållbara skogsbruk vi bedriver i Sverige, som ett globalt exempel på framgång i en värld där avskogning och misshushållning inte hör till ovanligheter.
Bild från hearing i riksdagen: Lennart Ackzell, Emma Berglund (Skogsindustrierna) och Sven Erik Hammar.
PRENUMERERA OCH LÄS MER I SKOGEN 2/2022
”