Domen i lägre instans som gav markägarna klartecken att avverka, gäller alltså inte längre. Den nya domen innebär att ärendena, totalt fyra avverkningar i Gävleborg, fortsatt ska handläggas av Skogsstyrelsen. Domstolen anser visserligen att det inte finns tillräckligt stöd för att förbjuda avverkningarna men inte heller att tillåta dem utan att förelägga verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att motverka skada på naturmiljön.
Mellanskog, som stöttat markägarna, är mycket besvikna.
– Detta är en cirkus. Det är nästan på dagen fem år sedan avverkningsanmälan lämnades in, nu börjar processen i princip om från början och skogsägarens limbo fortsätter. Allt detta för att skydda en fågel som på inget sätt är hotad, det här är helt absurt, säger Karin Perers, ordförande i Mellanskog,i en presskommentar.
I domen står det: ”Prövningarna av vilka åtgärder som kan bli aktuella att vidta, bör göras av Skogsstyrelsen, och därför skickas ärendena tillbaka till myndigheten för fortsatt handläggning”.
– Nu har Mark- och miljööverdomstolen sagt sitt, och vi kommer nu att återuppta handläggningen av ärendena så snart som möjligt, säger Charlotta Ryd, distriktschef på Skogsstyrelsen i Gävleborg, i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen.
Domen är inte möjlig att överklaga. Om beslut om ett förbud vidhålls kommer skogsägaren att åter få gå till domstol för att kräva ersättning från staten.
Mark- och miljööverdomstolen slår i domarna också fast att: Åtgärder inom skogsbruket som kan skada eller förstöra lavskrikans fortplantningsområden och viloplatser omfattas av artskyddsförordningen. Hänsyn måste tas till storleken på och förutsättningarna för lavskrikebeståndet på lokal och regional nivå. Förbudet i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen avser endast artens fortplantningsområden och viloplatser, inte artens livsmiljö i sin helhet och inte heller miljöer som är lämpliga biotoper för arten. Källa: Skogsstyrelsen.