Först gjordes flera misslyckade försök att föryngra genom ekollon. Men trädet var i för dåligt skick. Forskare på Skogforsk bedömde att chansen att lyckas var större genom ympning.
”Några veckor efter ympningen började knopparna glädjande svälla på några av de ympade kvistarna. Hösten 2017 kunde det konstateras att ett 20-tal av ymparna hade lyckats. Våren 2018 kunde projektet fastslå att ymparna hade klarat sin första övervintring”, skriver Skogforsk i ett pressmeddelande.
Idag finns tolv livskraftiga kopior av trädet. Ymparna kommer att planteras i ett så kallat klonarkiv tillsammans med andra träd i det svenska förädlingsprogrammet,
De kopior som nu finns lever på en donators rotsystem. Det påverkar inte genetiken på kronan, men det kan finnas möjligheter att göra en exakt kopia av Kvilleken både över och under jord. Så småningom vill Länsstyrelsen i Kalmar, som startade ympningsprojektet tillsammans med Skogforsk, plantera ut en eller flera kopior av i naturreservatet Kvill.
Fakta ympningen: Principen är densamma som för fruktträd. Som grundstam, det som ska bli det lånade rotsystemet till den nya plantan, användes vanliga ekplantor. Ympningen görs genom att ett diagonalt snitt skärs i grundstammen och ett matchande snitt i den kvist som ska ympas på. Därefter läggs de två snitten mot varandra och förankras med ett gummiband som trycker ihop ytorna. Om allt fungerar startar en sammanväxningsprocess i tillväxtskiktet närmast barken. För att lyckas med Kvilleken ympades fler kvistar än om ympmaterialet hade varit av bättre kvalitet. Källa: Skogforsk