"Tusen arter är inte hotade av skogsbruket"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Att undanta stora arealer barrskog från avverkning är en ineffektiv metod att skydda hotade arter, skriver debattören.
DEBATT Under de senaste två regeringarna har arealen skyddad skog och registrerade nyckelbiotoper ökat kraftigt. Förklaringen uppges vara att många arter i Sverige hotas av det moderna skogsbruket. Låt oss pröva detta påstående  - och sedan resonera kring hur man bäst befrämjar biologisk mångfald, skriver Mats Nordberg, skogspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Rödlistans senaste utgåva (2015) listar 1193 skogslevande arter som hotade. Detta är milt sagt en överdrift om med hotade avses att de riskerar att försvinna ur Sverige. Efter 1970, när skogsbruket hade gått över till större avverkningsytor i stora delar av landet har såvitt känt åtta (8) skogslevande arter försvunnit från Sverige.

Annons
Annons

Av dessa har ingen dött ut globalt. De flesta av dem är beroende av lövträd. Av de 8 arterna, levde 4 i Skåne och hela 6 stycken huvudsakligen i landets allra sydligaste och sydöstligaste delar. De flesta lever kvar i Sveriges närområde. Många verkar över tid ha kommit och gått över Sveriges gränser, vilket också beskrivs i flera av Rödlistans artbeskrivningar.Åtta utdöda skogsarter på knappa 50 år utgör 0,67 % av det antal (1193) som Rödlistan nu uppger som hotade.

Med samma takt skulle det ta över 7000 år innan samtliga 1193 nu listade som hotade hunnit dö ut. Om vi dessutom tar hänsyn till att flera av de arter som dör ut är ambulerande över Sveriges gränser, att bättre åtgärder för artbevarande nu tillkommit, och att de åtta arterna var betydligt ovanligare än medeltalet i Rödlistan, finns det mycket goda skäl att anta att de inte kommer att dö ut under överskådlig framtid.

Ineffektiv metod

Att undanta stora arealer barrskog från avverkning är en mycket ineffektiv metod att skydda hotade arter. Som jämförelse kan nämnas att Sverige har 3,4 miljoner hektar jordbruksmark, inklusive åkrar, ängar och betesmarker. I de miljöerna har totalt 10 arter försvunnit under samma tid. Försvinnandet sett till areal är därmed omkring 10 gånger högre på jordbruksmark än i skog. Ändå har vi redan mer formellt skyddad skog än Sveriges totala areal jordbruksmark. 

Det är inte rimligt att öka arealen skyddad skog ytterligare – det borde däremot återskapas större arealer naturbeten, övergångszoner mellan öppen mark och skog, liksom andra miljöer på tillbakagång. Fler lantbrukare borde få ersättning för att på en del av sina arealer bedriva artbefrämjande skötsel. Riktade åtgärder skulle också kunna främja de mest hotade arterna och även kunna leda till återetablering av försvunna arter, såsom svart stork och mellanspett. 

 

Skydda markägare

Det behövs ett avbrott i skyddandet av nya områden och i registreringen av nyckelbiotoper, inte minst för att skydda privata markägare. Alltför många närmast övergreppsliknande fall har förekommit, där familjer som skött sin skog under lång tid, nekas intäkter från virket som är följden av deras skogsskötsel. Vi vill att berörda myndigheter nu noga ska analysera vad som hittills skyddats och att framtida ytterligare skydd görs genom omfördelning snarare än genom ytterligare arealer. 

Vi behöver istället öka insatserna för de allra mest utsatta arterna genom att förbättra de miljöer just dessa behöver, i jordbruks- liksom i skogsmarker. Vi behöver skydda skogsägare, landsbygdsbor och skogsindustrins anställda från icke ändamålsenliga åtgärder. 

Skogspolitiken måste vara grundad i förståelse för svenska förhållanden. Vi står inför stora utmaningar för att uppfylla internationella avtal såsom Parisavtalet. Låt ansvarsfullt bruk av våra skogar och dess produkter vara en del av lösningen på framtidens verkliga problem!

MATS NORDBERG

Skoglig doktor

Skogspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna

Detta är en sammanfattning av en längre debatterande text där bland annat läget för de åtta i Sverige utdöda arterna preciseras. Den kan du läsa här

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons