Farhågorna har varit stora för att USA:s allt mer protektionistiska handelspolitik ska utlösa en kedjereaktion av tullar världen över. En reaktion som i så fall kan bli förödande för den exportberoende svenska skogsekonomin.
En ny studie från bland annat University of Michigan, som EFN tidigare rapporterat om, utmanar den bilden. Forskarna har genom en modell över 42 länder och regioner simulerat ett scenario där USA helt lämnar det internationella frihandelssamarbetet
Studiens resultat visar att de ekonomiska drivkrafterna för övriga länder att införa egna strafftullar förändras obetydligt. Även för tunga handelsblock som EU och Kina stiger de tullnivåer som modellen bedömer som optimala med mindre än en halv procentenhet.
Forskarnas slutsats är att handelssystemet inte står inför en kollaps.
Turbulens och tvekan på marknaden
Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, delar inte fullt ut den lugnande bilden.
– Det är jättepositivt med alla nya frihandelsavtal som förbättrar den globala handeln. Men samtidigt ser vi att de faktiska handelsflödena har blivit påverkade och det skapar friktion. Tullarna har skapat en global turbulens, så jag är inte riktigt lika lugn som jag uppfattade att den här studien var, säger han.
För den exportberoende svenska skogssektorn är global frihandel av avgörande betydelse. Samtidigt som lågkonjunkturen dämpar den globala efterfrågan bygger USA upp handelshinder.
Många parallella störningar för skogsekonomin
Tullfrågan är samtidigt inte den enda utmaningen. Christian Nielsen betonar att marknadsläget kompliceras av att flera strukturella skiften sker samtidigt.
– Det börjar bli så många saker som händer samtidigt att det blir svårt att bena ut vad som är vad. Vi har en underliggande lågkonjunktur, samtidigt som Kina bygger ut sin egen produktion av massa och papper och kapaciteten av eukalyptusmassa i Brasilien expanderar kraftigt, säger Nielsen.
Därtill kommer höga svenska råvarukostnader och pressade marginaler för sågverken, vilket i kombination med geopolitisk turbulens skapar en ovanligt svårnavigerad marknad.
– Varje gång vi närmar oss stabilitet händer något extraordinärt. Tack och lov fungerar EU:s interna marknad, där 50–60 procent av våra exportvolymer hamnar. Men ska den totala skogsekonomin gå ihop är en öppen global frihandel helt avgörande, konstaterar han.
Svensk skogsexport står sig väl
Trots tullkaoset har den svenska exporten till USA stått emot oväntat bra. USA står för 5–10 procent av den svenska skogsindustriexporten.
– Svenska volymer har fortsatt att röra sig rätt så stabilt till USA, förklarar Christian Nielsen.
En viktig förklaring till stabiliteten ligger i konkurrensen på den amerikanska marknaden. USA täcker cirka 25 procent av sin konsumtion av trävaror via import, där hela 20 procentenheter kommer från Kanada.
Eftersom Kanada drabbats av långtgående amerikanska strafftullar, i dagsläget runt 50 procent, har svenska aktörer klarat sig relativt bättre.
– För svensk del blir konkurrenssituationen på nettot egentligen positiv jämfört med Kanada. I praktiken är det den amerikanska konsumenten som får ta kostnaden för de här tullarna, säger Nielsen.
Därtill har USA snabbt infört undantag för importtullar på de svenska massakvaliteter som landet är i direkt behov av och saknar egen produktionskapacitet för.
Men trots stabila volymer finns en märkbar tveksamhet på marknaden. Ett tydligt exempel på hur tullarna påverkar sektorn redan nu.
– Vi ser en större tvekan från branschen på att vara aktiva på den amerikanska marknaden, även när priserna har börjat stabilisera sig, avslutar Christian Nielsen.