Tufft för skogen i ett framtida klimat

16 oktober 2013 Skogen kommer att drabbas av en rad förändringar om och när klimatet förändras. Sannolikt högre tillväxt, men också större krav på produktion och skötsel. Det slog FoU-chefen Erik Normark på Holmen Skog fast i ett av de inledande föredragen på KSLA:s seminarium den 16 oktober. Rubriken var ”Skogsbruk i ett förändrat klimat – Hur påverkas mångfald och miljö?

Erik Normark Holmen SkogErik Normark preciserade vad han trodde kommer att förändras. En maximerad effekt av ökad skogsproduktion kräver viltstammar i balans, hög kvalité i ungskogsfasen, granplanteringarna måste ned, högre barrstamantal var några av hans spekulationer inför framtiden. Men Normark menade att det i sin tur kommer att kräva mer genomtänkta skogsbilvägar med bättre överfarter och dikesunderhåll samt att allt detta kommer att leda till ett skogstekniskt paradigmskifte. Vad ett sådant skifte skulle innebära, den frågan lät han vara öppen. För att ta tillvara de positiva effekterna och minska riskerna av klimatförändringen räknade han upp bland annat följande: ökad förädling, sådd, tidig röjning, tidig gallring, gödsling minskad omloppstid, markskador och behov av förändrade naturvårdsstrategier. Men Normark konstaterade också ” att om jag ska vara ärlig så har inte klimatanpassning slgit igenom i skogsbruket”.

Hillevi Eriksson, klimatspecialist, Skogsstyrelsen pekade på ökad risk för stormfällning, insektsskador, torka, röta, frost, brand. Hon tog som exempel att för några år sedan upptäcktes ungersk gransköldlus och sotsvamp i Skåne. Eriksson nämnde också risk för mer körskador, förändringar för hotade arter och negativa effekter på sociala värden. Varmare klimat betyder att hjortdjuren överlever vintrarna bättre, men tillgången på föda förbättras inte i motsvarande grad. Tecken finns redan menar en del forskare i Blekinge och på Öland. Där stämmer inte fodertillgången med hjortdjurens behov tidsmässigt.

Anna-Maria Jönsson, Lunds UniversitetSeminariet var välfyllt av forskningsresultat om klimat och skog. Anna Maria Jönsson, docent vid Lunds Universitet presenterade en studie vad olika skötselalternativ kan innebära åren 2071 – 2100 genom så kallad modellering (vetenskaplig metod). Det visar sig att skillnaden är stor mellan södra och norra Sverige vad gäller virkesförråd, stormskador och årlig avverkning.

Att allt hänger ihop blev tydligt under seminariet. Professor Håkan Wallander, Lunds Universitet pekade på svamparnas betydelse och slog fast att de är oerhört viktiga för skogsmarkens bördighet och för att frilägga mineralämnen/näringsämnen. Per Erik Karlsson professor vid Göteborgs Universitet och ozonexpert konstaterade att ett varmare och fuktiga klimat ökar giftigt ozonupptag genom trädens klyvöppningar. Det ger i sin tur minskad stamtillväxt. Generellt sett är lövträden känsligare för ozon. Klimatförändring antas öka nivån av ozon.

Vittring har stor betydelse för att näring ska frigöras i markerna. Ökad temperatur förväntas öka vittringen, men antas inte motverka försurningen, berättade Cecilia Akselsson, doktor också vid Lunds Universitet.

Lars Åkerman, Skogen

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb