Sverige gick på bara några år från en marginell produktion av korslimmat trä (KL) till en teoretisk kapacitet på cirka 350 000 kubikmeter per år, eller nästan 16 000 bostadslägenheter.
Förhoppningen var att satsningarna på KL-trä skulle bidra till vinster, men i stället har det blivit tvärtom. En viktig anledning är att byggandet minskat. Från toppnoteringen på drygt 68 000 påbörjade nya bostadslägenheter 2021 har det sjunkit till knappt 26 000 i fjol, enligt SCB.
– De ökade investeringarna har krockat med svag byggmarknad. Men jag tror det är ett tillfälligt hack i kurvan och att investeringarna kommer att löna sig, säger Mikael Lindberg som är försäljningschef på Martinsons.
Södras tillverkning av byggsystem i trä är från och med i år ett eget affärsområde, Södra Building Systems, vilket gör att vi för första gången kan se hur lönsamheten ser ut för KL-trä. Första kvartalet var omsättningen 57 miljoner kronor och resultatet blev en rörelseförlust på 37 miljoner kronor.
– Det här är en start-up för Södra, så det är inte så konstigt att det är förlust i början. Men det går åt rätt håll och kommer att bli lönsamt på sikt, säger Andreas Berge, affärsområdeschef på Södra Building Systems.
Han påpekar att affärsmodellen har tagit tid att utveckla, men att Södra nu har en bra modell som innebär partnerskap med byggföretag.
Volymen har också ökat. Förra året tillverkade Södra totalt 14 000 kubikmeter KL-trä, första kvartalet i år var produktionsvolymen 6 548 kubikmeter.
Var det inte dumt att bygga en så stor KL-fabrik?
– Nej, det var ett nödvändigt steg att bygga en stor fabrik. Det visar att vi menar allvar. Vi satsar stort och långsiktigt, säger Andreas Berge.
Stora Enso är också en stor KL-producent, men nämner inte ens produkterna i sin kvartalsrapport. Det kan tolkas som att de inte är så mycket att skryta med för tillfället.
Setra särredovisar inte heller resultatet för sin KL-tillverkning, men i slutet av mars varslade företaget drygt 60 medarbetare när det går över från kontinuerlig till periodvis produktion av KL.
– Vi gör en omstart. Vi kommer att gå starkare ur detta med en ny strategi där vi ska bli en ännu mer industriell leverantör av KL- trä, säger Jesper Åkerlund som är affärschef på Setra.
Nu hoppas branschen på att byggandet ska öka. Boverket tror att botten nåddes 2024 och att det vänder i år, eftersom hushållen förväntas få bättre ekonomi.
I en rapport som marknadsanalysföretaget Prognoscentret har gjort på uppdrag av Martinsons tar materialet trä marknadsandelar, framför allt i kommersiella byggnader och byggnader för offentlig verksamhet, som skolor.
Prognoscentrets marknadsundersökning visar också att flerbostadsbyggandet återhämtar sig under andra och tredje kvartalet 2025, framför allt i storstadsregionerna.
MER OM TRÄBYGGANDE: NU SNEGLAR INDUSTRIN PÅ TALL
Sågverksindustrin lanserar nya produkter av furu för den svenska byggmarknaden, eftersom konkurrensen om gran hårdnar. Träslaget har liknande egenskaper som granvirke och kan ersätta det i allt utom särskilt väderutsatta delar av ett byggprojekt.
– Både sågverken och byggmarknaden behöver anpassa sig till den nya råvarusituationen, där man inte kan vara lika selektiv med träslagen, säger Johan Fröbel, chef för teknik och handel på Svenskt Trä till tidningen NTT/Woodnet.
Att tillgången på furu ökar i förhållande till gran har flera förklaringar. De senaste åren har vi avverkat mer gran än vanligt på grund av stora granbarkborreangrepp. Nu återgår vi till mer normala nivåer, samtidigt som den globala efterfrågan på granvirke växer. Därtill planteras allt mer tall.
– Det är självklart att vi i Sverige ska anpassa oss till den här förändringen och börja använda både furu och gran när vi bygger, precis som man redan gör i många andra delar av världen, säger Johan Fröbel i ett pressmeddelande. (BS)
Citatet: ”Leveranserna av trävaror till svensk byggsektor har varit i nivå med 1990-talskrisen.”
Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, kommenterar den svaga byggmarknaden och konstaterar att konkurrensen kring råvaran och ett uppblossande handelskrig skapar osäkerhet.