Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande

Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Torbjörn Skytt är affilierad forskare vid Mittuniversitet och doktor i ekoteknik och miljövetenskap.
På senare år har han fokuserat på den tretåiga hackspetten vilket resulterat i en ny rapport.
Kunskapen har visat sig eftertraktad i takt med att artskyddsärendena i Jämtland, där han själv bor, blivit många och omdiskuterade.
I Sverige är studierna av fågeln varken många eller utförliga, enligt honom.
– Men Tyskland har varit en guldgruva. Även i USA finns en hel del. säger Torbjörn.

Sätter maten först
Sammantaget har han analyserat så många studier att vissa slutsatser kan dras.
– Den tretåiga hackspetten sätter maten först. Granbarkborren är huvudföda och fågeln är extremt effektiv. Man kan säga att den äter upp sitt eget ekosystem.
Konsekvensen blir att fågeln flyttar när den tömt matreserven som gömmer sig under barken.
Visst kompletterar fågeln med långhornsbaggelarver, spindlar och myror sommartid men det är barkborren som styr val av boplats.
Återkommer kanske – eller inte
– Om granbarkborren återkommer till samma område så kanske tretåingen kommer tillbaka, eller så gör den inte det. Det finns inget som talar för att den föredrar tidigare revir.
Brandområden och stormfällningar blir populära eftersom det är där granbarkborren frodas även på stående träd, precis som fågeln vill ha det.
Områden med försvagade träd har ytterligare en fördel: när granbarkborren försvunnit kommer långhornsbaggen.
– Deras larver är primär föda åt hackspettens ungar, larverna är stora, feta och energirika.
När det är gott om föda tycks den treåtiga hackspettens behov av privatliv minska. Torbjörn har läst studier där det är 40 meter mellan boplatserna.
Fågeln har ett rykte om sig att sky öppna platser. Men enligt Torbjörn finns inga belägg i studier för det.
Dras till soliga kantzoner
– Tvärtom förflyttar den sig stora sträckor över öppna ytor, även över Östersjön från Finland till Sverige. Den dras också till soliga kantzoner, där de försvagade träden kan erbjuda både granbarkborrar och på våren energirik sav.
Det är på de savrika stammarna som man kan se fågelns signum: det cirkelformade hackmönstret, så kallat ringhack.
Det är ofta det mönstret som rapporteras som artfynd. Och här ser Torbjörn risk för förväxling.
– Större hackspett kan lämna liknande spår. I Storbritannien förekommer ringhack och där finns inte tretåig hackspett.
Torbjörn tror att om rödlistning var regional så skulle fågeln inte vara rödlistad i de fyra nordliga Norrlandslänen.
– Jag skulle säga att den är tämligen allmänt förekommande i Norrland.
Torbjörn Skytt tycker att det finns stora problem vad gäller den svenska tolkningen av EU:s artskydd och den tretåiga hackspetten.
Gillar sval sommar
– Man kan inte tillämpa samma artskydd över hela landet. Söder om Dalälven är den mycket ovanlig eftersom den förefaller att föredra att häcka i områden med lägre sommartemperaturer. Däremot finns belagt att den kan flyga långa sträckor vintertid för att söka föda.
När spår av den tretåiga hackspetten syns innebär det att stora områden av gammal granskog ska bevaras, enligt Skogsstyrelsens tolkning. Torbjörn kallar det en försiktighetsprincip som möjligen slår i blindo.
— Det förekommer svepande formuleringar som ”den trivs i gammal granskog”. Men mer korrekt vore att säga: den trivs där granbarkborren finns.
Ett effektivt sätt att gynna den tretåiga hackspetten vore alltså att låta stormfällningar ligga kvar och inte, som dagens regler kräver, plocka ut virket före ett visst datum.
– Det vore förstås kontroversiellt av en myndighet att säga att skogsägaren bör låta granbarkborren spridas så mycket som möjligt. Men vi behöver en mer öppen diskussion om hur artskyddet bör utformas för att bli träffsäkert och inte fungera som ett generellt avverkningsstopp, säger Torbjörn Skytt.

Det här visste du inte:
En tretåtig hackspett kan äta upp till 2000 granbarkborrar på en dag. Det visar gamla studier från Ryssland där man helt sonika sköt fåglar och analyserade maginnehållet (nordliga delarna av Ryssland hyser en gigantisk population tretåig hackspett). Fågeln omsätter innehållet i magsäcken åtta gånger på ett dygn. Källa: Torbjörn Skytt.
