Riikka Otsamo som är skogsvårdsexpert på finska Skogscentralen anser att bristande gräsröjning är en av orsakerna till svag tillväxt i plantskogarna. Om gräset lägger sig över plantorna uppstår flera skaderisker.
– Blir de helt täckta kan de dö av ljusbrist, eller bli så kraftigt böjda att de skadas, säger hon.
Riklig markvegetation gynnar också gnagare och svampsjukdomar, särskilt i områden som är snötäckta vintertid.
Den finska skogsmyndigheten passar på att ta upp gräsröjning vid rådgivning och träffar för skogsägare.
– Vi poängterar hur viktigt det är. Det är dessutom ekonomiskt fördelaktigt att utföra själv, det som behövs är tid och fotarbete, säger hon.
Hur lång tid efter plantering är det dags?
– Tidpunkten beror mycket på markens bördighet. Ju bördigare mark, desto mer gräs och annan vegetation efter planteringen. Mest utsatta är friska och lundartade moar och bördiga torvmoar. Där kan det behövas gräsröjning redan på hösten när man har planterat på våren.
Den bästa effekten av åtgärden uppnås om den utförs under högsommaren, då vegetationen växt fullt ut. Men under senhösten är det lättare att få syn på de gröna plantorna i det gula gräset. Det är viktigare att åtgärden utförs än när den görs, poängterar Riikka Otsamo.
Grässorter att se upp med är piprör, bergrör, kruståtel och tuvtåtel. Även hallnsnår och rallarros kan hindra plantans utveckling.
Och hur gör man?
– Det handlar om att frigöra ett område runt plantan från växtlighet. Det görs oftast genom trampning eller klippning. Trampning anses bäst av de flesta. Gå systematiskt igenom hela plantbeståndet. Trampa så att man böjer gräset åt sidan, inte mot plantorna. Det frigjorda utrymmet runt plantan ska vara minst lika brett som markvegetationen är hög.
Kraven på utrustning är låga.
– Stadiga kängor eller stövlar och handskar räcker bra. En röjsåg med triangulärt blad kan behövas vid riklig förekomst av hallonsnår.
Att klippa, skära eller pressa undan gräset med något redskap, exempelvis en hockeyklubba, förekommer också.