Men det moderna skogsbruket bygger varken på antaganden eller magkänsla, utan på hundratals år av forskning och beprövad erfarenhet. Det menar Simon Ekmåne, jägmästare och skogsrådgivare vid Hushållningssällskapet.
Dessutom bygger kritiken, enligt Ekmåne, mot trakthyggesbruket på missförstånd och felaktiga antaganden:
– Det vanligaste missförståndet är antagligen termen ”kalhyggesbruk” och föreställningen att vi tar ut all skog. Det gör vi inte idag.
Han poängterar att svenskt skogsbruk i grunden är ett trakthyggesbruk integrerat med generell hänsyn. Det innebär att naturvärdesträd, död ved, trädsamlingar och skyddsvärda biotoper lämnas kvar vid avverkning.
– Inom forskningsvärlden brukar metoden benämnas Rotational Retention Forestry (RRF). Det är ett skogsskötselsystem som bygger på nordisk och nordamerikansk forskning utvecklad från slutet av 1980-talet och Jerry F. Franklins arbeten från 1989.
Positiva trender för sex av sju indikatorer
Trakthyggesbruket har genomgått många förändringar under sin över 200 år långa historia. Den moderna varianten är drygt 30 år gammal, men det finns redan tydliga tecken på att det gör stor skillnad. Äldre skog, grova lövträd och död ved är exempel på naturhänsyn som har positiva trender.
– Det moderna skogsbruket startade i och med 1993 års skogsvårdslag, där jämställdhetsmålet infördes och naturvård och produktion vägdes lika. Det innebär att det hänsynsbaserade trakthyggesbruket bara har tillämpats i cirka 30 år.
Att utvärdera systemet kräver att man ser till utvecklingen under denna period. Simon Ekmåne pekar på att de 7 indikatorerna inom ramen för EU:s nya naturrestaureringslag uppvisar positiva trender:
- Skogsfåglar: Riksskogstaxeringens statistiska underlag visar en sammantaget ökande trend för skogsfåglar i Sverige.
- Stående död ved: Mängden stående död ved har ökat kraftigt sedan 1993, då volymen låg på cirka 3m3 sk/ha, till dagens nivåer kring 11m3 sk/ha.
- Liggande död ved: Även den liggande döda veden visar en motsvarande stark ökning under samma period.
- Konnektivitet: Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) och studier av funktionella och strukturella indikatorer har Sverige en ökande trend gällande sammanhängande skogslandskap, vilket placerar landet på sjunde plats i EU gällande “forest connectivity”.
- Trädslagsdiversitet: Andelen lövträdsdominerad skog och blandskogar har ökat sedan 1993, vilket även gäller volymen ädla lövträd och antalet grova lövträd i landskapet.
- Olikåldrig skog: Mängden skog med varierad åldersstruktur visar en uppåtgående kurva i Riksskogstaxeringen.
- Inhemska trädslag: Andelen skogsmark som domineras av inhemska trädslag ökar kontinuerligt.
Därtill lyfter han fram klimatnyttan i skogen.
– Den organiska inlagringen av kol ökar kontinuerligt, framför allt i den aktivt brukade skogen.
Den biologiska mångfalden gynnas också av att arealerna som undantas från brukningsmetoder ökar.
– Äldre skog blir allt mer omfattande och avsättningarna i nationalparker och naturreservat växer. Samtidigt ökar markägarnas frivilliga avsättningar med mellan 25 000 och 35 000 hektar om året. Idag är cirka 27,3 procent (7,5 miljoner ha) av den totala skogsmarken avsatt till annat än konventionellt produktionsskogsbruk, framhåller Simon Ekmåne.
”Att blunda för 100 års forskning är ansvarslöst”
Den livliga diskussionen om alternativ till trakthyggesbruket har fått många skogsägare att överväga omställning till hyggesfria skötselmetoder, exempelvis blädning eller luckhuggning. Simon Ekmåne råder markägare att arbeta strukturerat och ställa rätt frågor innan man ändrar inriktning.
– Börja med att sätta upp ett tydligt mål för ditt skogsbruk. Upprätta en skogsbruksplan och uppdatera den årligen med färska inventeringar. Sätt därefter upp skilda mål för varje enskilt bestånd.
Han betonar vikten av att söka kunskap i den beprövade forskningen kring alternativ skogsskötsel:
– Forskningen vid SLU och dess föregångare gällande exempelvis blädning, skärmskogsbruk och kanthuggning har pågått väldigt länge, ända sedan 1910-talet. Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur i ämnet, från tidiga studier av Balsiger (1914), Biolley (1920) och Barth (1929), via Liocourt (1898), till svenska arbeten av Hagström (1994), Lundqvist & Fridman (1996), Palmér (2002) samt Lars Lundqvists sammanställningar och handböcker från 2005, 2012 och 2023.
Resultaten i den samlade forskningen pekar åt samma håll och det är inte ansvarsfullt att föra fram idéer som inte fungerar i borealt skogsbruk menar Simon Ekmåne.
– De flesta hyggesfria metoder ger en lägre virkesproduktion på längre sikt. Det innebär även att skogen binder mindre koldioxid. Dessutom gynnar hyggesfritt bruk gran på bekostnad av ljuskrävande pionjärträdslag som asp, björk, tall, ek och al, samtidigt som återväxten äventyras ordentligt.
Han råder skogsägare till att ta till sig forskning och beprövad erfarenhet, det kommer gynna den egna skogsgården.
– Sätt upp ett mål för ditt skogsbruk, använd beprövade metoder och ståndortsanpassa dina bestånd. Trakthyggesbruk med hänsyn till naturvärden är idag den mest lämpliga metoden, avslutar Simon Ekmåne.
Om Simon Ekmåne
Simon Ekmåne är 43 år, utbildad jägmästare och bor i villa med fru och tre barn. Han har tillbringat 15 år i skogssektorn med allt från lagtillsyn på Skogsstyrelsen till rådgivning, skogsbruksplaner och virkesköp. Till det kommer hans intressen för att skriva, segla och spendera tid med familjen.
Idag är han anställd på Hushållningssällskapet där han bland annat ansvarar för omvärldsbevakning och remissfrågor i skogliga frågor. En stor del av arbetet ägnar han åt utbildning och rådgivning, framför allt SYN-kurser kopplade till certifieringskrav för skogsentreprenörer och skogliga tjänstemän.
Referenser, bifogat från Simon Ekmåne:
– Balsiger, R. 1914. Der Plenterwald und seine Bedeutung für die Forstwirtschaft der Gegenwart. Buchdrukerei Büchler & Co., Bern. Barth, A. 1929. Skjermforyngelsen i produksjonsökonomisk belysning. Acta Forestalia Fennica 34, nr 15.
– Biolley, H.-E. 1920. L , amenagement des forêts par la méthode expérimentale et spéciale ment la méthode du contrôle. Attinger, Paris & Neuchâtel.
– Lundqvist, Lars (2023) Blädningsskogsbruk- en handbok. Stockholm.
– Trädval i blädning görs på lösa grunder – Skogssällskapet.se
– Hagström, S. 1994. En studie av avverkningsskador på inväxningsbeståndet vid blädning. SLU, inst. för skogsteknik. Studentuppsatser 2, 16 s.
– Lundqvist, L. 2005. Blädning. SLU, inst. för skogsskötsel, Rapporter nr. 61.
– Lundqvist, L. 2012. Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring. Rapport 11/2012, Skogsstyrelsen. Lundqvist, L. & Fridman, E. 1996.
– Liocourt, F. de. 1898. De l’aménagement des sapinières. Bulletin de la Société Forestière de Franche-Comté et Belfort 6, s. 396–405.
– Palmér, C.H. 2002. Nytänkande om blädning: avverka bara skogens filéer. Skogen nr 1/02