En femtioårig tall är cirka två meter högre än en jämnårig tall på 1980-talet. Och jämfört med 1950-talet är dagens femtioåring ytterliga två meter högre.
Förändrad skogsskötsel, ett varmare klimat, kvävenedfall och mer koldioxid i luften är några av många förklaringar, enligt forskarna Björn Elfving och Alex Appiya Mensah vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Deras studie över perioden 1983 – 2020 presenteras i ett faktablad från SLU.
Där framkommer att femtioåriga träd i genomsnitt var sex centimeter högre för varje år. En tall med 50 årsringar i brösthöjd var 16,5 meter hög 1983 medan en lika gammal tall var 18,25 meter år 2020. Motsvarande siffror för gran var 16,4 och 18 meter.
Men detta gäller alltså endast höjden. Den genomsnittliga grundytetillväxten är oförändrad. Kombinationen ger träd som är högre och slankare.
Björn Elfving och Alex Appiya Mensah har följt upp en tidigare studie av perioden 1953 – 1996, baserad på SLU Riksskogstaxeringens provträdsdata. Den visade också en ökande medelhöjd för femtioåriga tallar, från 12 till 15 meter under perioden.
I den senaste studien lyfts ökningen av koldioxid i luften som en viktig faktor för tillväxtökningen. Detta gör att träden förlorar mindre vatten vid avdunstning. En effektivare vattenhushållning får träden att växa bättre, hävdar forskarna. Att höjdtillväxten ökar över stora regioner och för både tall och gran talar också för koldioxidinverkan, anser de.
Hur den framtida utvecklingen blir är svårt att säga, anser forskarna. SLU Riksskogstaxeringen har tidigare uppmärksammat minskad tillväxt mot slutet av 2010-talet, något som nämns även här.
Huruvida det handlar om normala variationer eller en brytpunkt går ännu inte att besvara. Prognoser försvåras av att våra nuvarande ekosystem möter drastiska klimatförändringar som de inte är anpassade till.
Forskningen ger hittills inte underlag för att kunna göra säkra prognoser för skogens framtida utveckling, skriver forskarna Björn Elfving och Alex Appiya Mensah.