Skogsbränder, missväxt och vattenbrist kännetecknade sommaren 2018. Nu har två hundra forskare från tolv europeiska länder gått till botten med hur vegetation och kolbalans reagerade på torkan och de höga temperaturerna.
Anders Lindroth från Lunds universitet har tillsammans med kollegor studerat hur torkan påverkade kol- och vattenbalanser i elva nordiska skogar.
” I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, i ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid”, säger han i ett pressmeddelande från universitetet.
KOLSÄNKOR KAN OMVÄRDERAS
”Det som förvånade mig mest var att effekten blev så kraftig att ett normalt stort nettoupptag helt utraderades under torråret. Torka leder till minskat kolupptag i alla typer av skog och det finns risk för att skogen i framtiden inte fortsätter att vara den stora kolsänka som den är idag”, säger Anders Lindroth
Naturgeografiforskaren Janne Rinne, också från Lunds universitet, har istället studerat hur torkan påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Hans resultat visar att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att myrarna också släppte ut mindre metan, alltså en kraftig men kortlivad växthusgas. På kort sikt dominerar minskningen av metanutsläpp och leder till en kylande effekt på klimatet, men efter 15 år kommer minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera, med en värmande effekt som följd.
”Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat”, säger Janne Rinne.