Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Att torkstressade granar har sämre motståndskraft är inget nytt. Men forskare har sökt svar på när och under vilka förhållanden som försvagning respektive återhämtning sker. Studien presenterades nyligen i en vetenskaplig artikel.
Forskarna har testat granars motståndskraft genom att spruta in samma blånadssvamp som sprids av granbarkborre. Testerna utfördes i södra Sverige vid flera tillfällen under maj-augusti 2019-2021.
Totalt 480 träd undersöktes.
Forskarna kunde se att torka på hösten gav svagare motståndskraft följande sommar och att granen var som mest försvagad i juni. Försvarsförmågan stärktes senare på sommaren.
Granen är med andra ord svagast när barkborreaktiviteten är som störst. Det finns starka skäl för skogsägare att bekämpa barkborren i juni.
Studierna styrker också att återhämtning tar flera år. Takten, som styrs av väder- och vattenförhållanden, varierar. Men tre år efter extremtorkan 2018 hade träd på mellanfuktiga, friska marker delvis återhämtat sig.
Mätningar av markfuktighetens inverkan på granhälsan gav en splittrad bild, det varierade mellan år och lokaler.
Om forskningsmetoden: Genom att tillföra sporer från svampen Leptographium europhioides efterliknas processen vid barkborreangrepp.
När barkborren angriper granen förs sporerna in i trädet och utlöser ett lokalt försvar i form av nekroser i innerbarken och veden. Storleken på dessa svampnekroser används i forskning som ett mått på trädets försvarskapacitet: mindre nekroser tolkas som ett effektivare försvar än större.