Svampen har ändrat beteende och angriper numera även tallens plantor, konstaterar han.
— Vi har larmat om det här under flera år men det känns som att ingen med övergripande ansvar börjar reagera förrän skadan är alltför utbredd, säger Erik. Och jag har sett samma typ av skador även i Västerbotten.
Det finns inga siffror över skadornas omfattning, säger Håkan Önneholm, Skogsstyrelsen i Övertorneå. Men det kan vara 10.000 hektar angripen tall som kan komma att kräva omplantering — bara i Övertorneå. Även Gällivare och Pajala kommuner är hårt drabbade.
— Den totala skadebilden är svår att beräkna. När skadorna kan omfatta allt från nästan nya planteringar till 40-åriga bestånd som måste förtidsavverkas, krävs det ganska djupgående inventeringar och kunskap.
I sitt arbete ser Håkan många exempel på mindre lyckade åtgärder i törskateangripen skog. Det finns ingen vana att hantera dessa skador.
Ibland röjer man bort de angripna träden och det är helt okej. Men ett par år senare är även en de kvarlämnade träden angripna och då är det bara omplantering som gäller. Skadan har ofta förvärrats av att man även röjt ner löv och gran som senare hade kunnat bilda ett fullt acceptabelt blandbestånd.
— Jag är ägare till 200 hektar där all skog mer eller mindre slagits ut, säger Håkan. Det är ett par år sedan jag senast planterade tall på de egna markerna. Det får bli gran och kanske contorta eller lärk tills vidare.
Håkan Önneholm menar att skadorna nått den omfattningen att de kan påverka virkestillgången i framtiden, på samma sätt som älgbetesskadorna.
— Men en stor skillnad är att de älgbetesskadade träden överlever, medan de som har drabbats av törskate dör.
Tiden är förbi när törskaten höll sig till gamla träd och främst var en symbolbild för den orörda skogen.
Text och foto: Mats Bildström