Toppstyrning hot mot skogsnäring

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Får man vara en duktig och initiativrik entreprenör? Tyvärr måste vi skogsentreprenörer ställa oss den frågan, skriver Bernt Hermansson.
DEBATT. Det jäser i de svenska skogarna. En av landets viktigaste näringar (tio procent av BNP) är på väg att bli en toppstyrd och dysfunktionell verksamhet med några få starka aktörer som leder verksamheten i helt fel riktning. På sikt kan det få allvarliga konsekvenser för skogslandet Sverige, anser Bernt Hermansson, ordförande för Skogsentreprenörerna.

Skogsnäringen är på papperet ganska välmående. Branschen borde därför utstråla framtidstro och entusiasm, inte minst för att generera nyinvesteringar och attrahera ungdomar.

Annons
Annons

I stället uppfattar vi att skogsbruket har ett enkelspårigt och likriktat ledarskap som inte förmår att skapa arbetsglädje och utveckling hos människorna som ska göra jobbet i skogen. Vi skogsentreprenörer har svårt att rekrytera maskinförare, sågverken har svårt att rekrytera ungdomar och antalet utexaminerade jägmästare minskar.

Får man vara en duktig och initiativrik entreprenör som investerar stora pengar och skapar arbetstillfällen i skogen? Tyvärr måste vi skogsentreprenörer ställa oss den frågan. Många medlemmar känner sig illa behandlade av det som uppfattas som tondöva jätteorganisationer, vilka tenderar att brista i sakkunskapen om det praktiska arbetet och vad det innebär att driva företag. Vi har flera exempel på att ingångna avtal bryts av uppdragsgivaren eller att entreprenören får ett telefonsamtal på fredag ”Från måndag ska du stå still i två veckor”.

Detta är inte seriöst!

En skogsentreprenör har ofta miljoninvesteringar med hus och hem som insats, plus ansvar för anställda. Då måste det finnas framförhållning och kunskap hos uppdragsgivaren om både praktiska och ekonomiska förutsättningar. Kanske är problemet att det finns för få uppdragsgivare i Sverige. Skogsbranschen domineras av 5-6 stora aktörer, ett slags oligopol som dikterar villkoren. Kanske har dessa jättar blivit så stora och tjänstemannadrivna att man kommit för långt ifrån verkligheten och bara fokuserar på kontorsfabricerade kalkyler som allt för sällan stämmer överens med verkligheten i skogen.

Kanske har också vi själva varit för ambitiösa, för dåliga på att kommunicera förutsättningarna och för snabba att hoppa på uppdrag när man är rädd att tappa jobbet hos en stor uppdragsgivare. Vi borde vara bättre kravställare och förhandlare, men som liten företagare är det inte så enkelt i samspelet med stora koncerner där en tjänsteman kanske inte fått mandat att föra en seriös förhandling utan bara ska uppfylla givna direktiv.

Det här kan sluta illa. Inte bara för oss, utan för hela den svenska skogsnäringen som är en viktig del av landets ekonomi. Vem ska avverka skogen om vi ger upp? Skogsbolagen vet vad det kostar och har därför mycket få egna avverkningsenheter. Konkurserna bland skogsentreprenörer ökar och en nyligen genomförd undersökning visar att 31 procent av skogsentreprenadföretagen gjorde minusresultat. Förmågan till nyinvesteringar och framtidssatsningar är svag.

Men det handlar inte bara om pengar. Det handlar om organisation, förtroende och samarbetsförmåga. Tyvärr är känslan just nu att vi verkar i en dysfunktionell näring där vardagen för oss entreprenörer ser ut såhär: övervakning via gps, ojämlika och osunda avtal, dålig efterlevnad av ingångna avtal från uppdragsgivarens sida, kontroll av våra bokslut, omöjligt att fakturera alla tjänster, svagt tillvaratagande av professionella och fältmässiga synpunkter från skogsmaskinförare och entreprenörer.

Min slutsats som ordförande för företagare verksamma i skogen, är att genomgripande förändringar av branschen måste till för att den svenska skogsnäringen på sikt ska kunna konkurrera med omvärlden.

Vi vill vara med och bidra med vår erfarenhet. Vår organisation kommer att jobba stenhårt för att presentera konstruktiva lösningar som gynnar hela näringen. .Frågan är om våra uppdragsgivare tar sig tid att bidra och är intresserade av att lyssna?

 

Bernt Hermansson, ordförande för Skogsentreprenörerna    

 

Opinion
Publicerad:
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons
  • Lena Larsson

    Så minskar skogsbruket utsläppen

    Skogens roll i klimatarbetet är betydelsefull och branschen slår sig gärna för bröstet så att hjälte­glorian guppar. Men skogs­brukets verksamheter i sig sörplar bränsle och genererar utsläpp och det finns stort utrymme för förbättringar.
  • Visst hopp om minskade barkborreskador

    Kategorier: granbarkborre, skogsskador
    Under 2019 minskade förökningen av granbarkborre jämfört med 2018. Det ger visst hopp om att ökningstakten av barkborreskador avtar i sommar, enligt en studie från SLU.
  • Annons