I Sveriges Radios program Spanarna brukar de medverkande nöja sig med tre belägg för en trend. För en spaning om grov skog som framtidens melodi går det lätt att få ihop ett dussin.
Holms trendbelägg för att det klena virket är på väg ut var förstås det minskande tidningsläsandet, konkurrensen från ettåriga grödor, billigt plantagevirke och berget av eldningsbara sopor. Visst kan man göra nya kemikalier av klenvirke, men världens behov är starkt begränsat.
Även om man inte är kemiingenjör som Holm utan håller sig ute i skogen så tränger sig timmerträdstrenden på. Växande naturreservat och naturhänsyn gör naturligtvis att fler träd får stå kvar i skogen och bli grova. Det faktum att vi inte avverkar tillväxten verkar i samma riktning.
Naturskyddsföreningen uppmärksammade Skogsnäringsveckan genom att i pressen begära längre omloppstider i skogen. Ingen fastighet borde få ha mindre än 20 procent skog under 140 år. Trenden mot svagare äganderätt ger kraft åt sådana röster.
Hastigt genomförd skulle en skärpt omloppstidslag slå stenhårt mot industrin men många enskilda skogsägare bryr sig ganska lite om ett av de tyngsta argumenten för att odla klenvirke: kalkylräntan. De ser hellre en timmerstock åt barnbarnsbarnen än en massabit åt sig själva. I takt med att skogen blir allt mindre viktig för familjernas försörjning kan allt fler kosta på sig att spara upp virke i skogen.
Om vi inte är uppe i ett dussin belägg än så fortsätter vi med klimatet. Det finns många krafter som vill behålla virket i skogen för att binda kol. Den nya rapporten som visar att en kubikmeter gör mest klimatnytta om den avverkas kommer nog inte hjälpa mot det. Och så har vi boomen för träbyggandet.
”Får jag komma med en trend till Ingvar Storm?”
”Ja, vi hinner nog med ett par stycken, till och med.”
Vi har en allt bättre bonitet som tillåter allt virkesrikare bestånd. Och så har vi det ökande intresset för att bläda tillsammans med insikten att blädning kan genomföras som dimensionsavverkning. Och får jag säga gallringsfri stormskötsel? (Även om stormarna talar för kortare omloppstider?) Och industrins ökade förmåga att ta mot ”övergrovt” virke.
”Nej, nu går vi vidare till nästa spaning.”
Bara en sak till. På 25 år har antalet grövre träd (över 40 cm) per hektar produktiv skogsmark ökat med närmare 70 procent enligt Riksskogstaxeringen.
SKOGEN 4/2014