93 procent känner sig inte spe- ciellt annorlunda behandlade av lärarna. Även från andra elever upplever kvinnorna att de blir normalt bemötta.
Slutsatserna grundar sig på en enkät till 102 kvinnor som gått på utbildningen eller gör det i dag. 65 svarade.
— Det förekommer alltså att kvinnor blir annorlunda behandlade av sina manliga klasskamrater men inte speciellt mycket. Andelen som känner den här skillnaden är högre hos dem som gick utbildningen för länge sedan, de som tog det första steget in i en väldigt mansdominerad värld, säger Carl Johan Carlsson.
Men att känna sig annorlunda behandlad är inte enbart negativt. En hel del har angett att det givit fördelar. Man har fått större utrymme och mer intresse omkring sig som person.
— De flesta tycker att det är bra att bli sedd, men det måste ju i längden vara påfrestande att hela tiden sticka ut, kommenterar han.
Ute i arbetslivet blir det lite annorlunda. Bara 45 procent anser att det är lika jämställt på arbetsplatserna som på skolan. Och bara 43 procent tycker tveklöst att jämställdhetsarbetet bedrivs bra på arbetsplatserna. Ändå skulle nio av tio rekommendera andra kvinnor att söka till utbildningen.
Trivseln påverkas också av vem som söker till Skogsmästarskolan. De flesta äger skog eller har skogsfolk i släkten, konstaterar Carlsson. Däremot är överraskande många skeptiska till de kvinnliga nätverkens förmåga att locka kvinnor till skogen.
— Kan det vara så att kvinnliga skogsmästare inte riktigt tror på de här nätverken och anser att de mest är till för skogsägande kvinnor? undrar han.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se