Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Vid professionell användning bör sågskyddskläder inte användas längre än 18 månader för att de ska garantera maximal säkerhet. Om de används mer sporadiskt är den maximala livslängden fem år.
Men det förutsätter också att plaggen har vårdats på rätt sätt. Slitage, inträngande smutspartiklar och även upprepade tvättar påverkar sågskyddsmaterialet. Skicket är avgörande för att kläderna ska behålla skyddsförmågan, så det är viktigt att kontrollera dem regelbundet.
Rengör och inspektera dem efter varje användning. Sågskyddsbyxor som har blivit kraftigt nedsmutsade ska tvättas snarast. Smuts som tränger igenom yttertyget och når sågskyddsmaterialet kan göra att de skyddande egenskaper försämras. Det gäller till exempel kåda från kapade kvistar, men även vanlig smuts som lera.
Om byxorna har kommit i kontakt med fett, olja eller bensin är det särskilt viktigt att de tvättas omedelbart.
Följ tillverkarens tvättråd som ska framgå av en etikett fastsydd i plagget och även av den medföljande handboken. Stäng alla blixtlås, kardborreband och fickor före tvätt. Dra skyddskläderna i rätt form när de är fuktiga och låt dem lufttorka. Torktumla eller centrifugera aldrig.
Klorblekning och kemtvätt kan förstöra klädernas skyddande funktioner.
När sågskyddsplagg inte används bör de förvaras på en ren, torr och mörk plats så att de skyddas från mögelangrepp och skadedjur. Att hänga upp dem i vedboden eller i fritidshusets farstu är alltså inte någon bra idé.
Håll alltid skyddskläder borta från syror, lösningsmedel och djurspillning.
Hål eller revor i yttertyget ska lagas omedelbart för att förhindra att fibrerna i det underliggande skyddsmaterialet skadas. Använd endast lagningslapparna av textil som medföljer plagget och som är godkända av tillverkaren.
Lagningslapparna ska sys fast i yttertyget – man ska aldrig sy i själva skyddsmaterialet under yttertyget. Det försämrar dess skyddande egenskaper. Använd heller aldrig lim vid lagningen.
Om själva skyddsmaterialet är skadat eller påverkat ska du aldrig försöka reparera det, utan kassera plagget direkt.
Sågskyddskläder får heller inte sys om eller förändras för att till exempel passa bättre. Det kan också innebära att skyddsfunktionerna påverkas negativt.
LÄS OCKSÅ: Köptips – så väljer du rätt skyddskäder
ÄVEN PLAST ÅLDRAS
Om din huggarhjälm har hunnit bli mer än fem år gammal bör du överväga att byta ut den. Dess skyddande egenskaper försämras när plastskalet åldras, bland annat av solens ultravioletta ljus.
Det gäller även moderna hjälmar av så kallad uv-stabiliserad ABS-plast och många hjälmar har nu för tiden en inbyggd åldersindikator som visar hur hjälmen åldras. Även produktionsdatum bör finnas stämplat på insidan.
För maximal livslängd bör hjälmen förvaras mörkt och svalt. Även värme och stark kyla påverkar plasten.
Vidare leder kontakt med bensin och lösningsmedel till att materialet bryts ner och hårdnar eller blir skört. Därför är bränsledunkar av plast också datummärkta. Även de bör bytas ut efter fem års användning.
Materialet i äldre skogshjälmar kan dessutom innehålla ftalater, hormonstörande mjukgörare. EU:s kemikalimyndighet Echa varnar också för att plastföremål tillverkade före 2007 kan innehålla andra ämnen som påverkar människors hälsa och miljö negativt.
