Röj med förstånd. Undervegetationen är tjäderns räddning. En studie i Orsa Finnmark visade att tjäderbeståndet var sju gånger större om undervegetationen sparades i stället för att röjas bort i gallringsskogen.
Underröj så lite som möjligt före gallring. Lämna småträd som inte hindrar förarens sikt. Noggranna instruktioner till dem som gör jobbet! Röj inte i våta kantzoner där kycklingarna hittar skydd och föda.
Sprid ut tjäderns skydd. Att bara spara buskar i kantzoner kan få motsatt effekt: Räven är smart och kan lära sig att det är där som tjäderhönan tvingas hålla till. ”Det blir rena E4 för räven” som Maria Hörnell-Willebrand uttrycker saken.
Håll efter räven. Räven tar kycklingarna hur enkelt som helst, säger Eric Ringarby. Och räven gynnar vi genom att hålla borta hans naturliga fiender — varg, lo och kungsörn. Dessutom bygger vi tusentals mil av skogsbilvägar som gör räven lättrörlig — och vi kör upp skoterspår.
Biltrafiken ger mycket mat i form av påkörda djur. Så rävar är det gott om. Mata inte räven ytterligare med slaktavfall från älg, rådjur, hjort och vildsvin.
Rävjakt kan ha mycket stor effekt — om man verkligen får ner rävstammen. Men det är lättare sagt än gjort: Den som vill kontrollera räven måste göra det över stora ytor, räven rör sig lätt över stora områden. Dessutom kan högt jakttryck snabbt leda till att många rävungar överlever. Erfarenheten visar att jakten måste bedrivas år efter år.
Mata inte vildsvinen. Vidsvin kan äta ägg och kycklingar. Men problemet är snarare utfodringen.
Räven gillar bröd och skolmat och annat som läggs ut. I kristider kan räven äta mer klassiskt vildsvinsfoder, som sockerbeta. Men framför allt gynnar utfordringen smågnagare som i sin tur är föda för räv och andra predatorer.
Sköt skogen tjädervänligt. I södra Sverige är tallbristen det största problemet för tjädern. Stoppa förgraningen, ersätt avverkad tall med ny. Plockhuggning är kanske inte så ofta ett alternativ men kan övervägas när det är riktigt ont om äldre tall.
Lämna surdrog och kantzoner orörda. Bevara våtmarkerna. I Finland genomförs ett omfattande program för att restaurera våtmarker för att få tillbaka skogsripan. Diken läggs igen.
På mycket stora innehav kan skogen kanske planeras i landskapet och över tiden så att det alltid finns sammanhängande skogar.
Jaktstopp ingen lösning. Jakten är inte orsak till de låga tjäderstammarna. Ett jaktstopp har därför inte heller någon större effekt. Det kanske ökar den årliga överlevnaden med någon procent.