Med naturvårdsanpassad skötsel i brukandet skulle behovet av mark för naturreservat minska till en miniminivå (8-1 6 procent av skogsarealen).
”Då skulle virkesuttag begränsas till knappt 18 procent av den årliga tillväxten. Det motsvarar en samhällskostnad på mellan 120 och 200 miljarder kronor”, enligt Magnus Nilsson.
En förutsättning för att minimera naturreservaten är dock att skogsägaren vid alla avverkningar – även de vars värde överstiger 250 000 kronor – avsätter tio procent som skyddad skog eller hänsyn.
NATURVÅRDSAVGIFT
I rapporten föreslås att ersättning till markägare för skyddad skog bland annat skulle finansieras av att en naturvårdsavgift läggs på rundtimmer. Delar av naturvårdskostnaden skulle sedan kunna föras vidare till skogsindustrins kunder.
Pengarna förs först till en fond där staten även tillför skattemedel. Skogssektorn skulle ges ett visst mått av inflytande över hur medlen används. Det här, menar Magnus Nilsson, skulle ändra på dagens situation med en skogsnäring som saknar incitament att nå miljömålet till en så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt.
Men intrångsersättning till skogsägaren skulle också finansieras genom att nyttja klimatnyttan att sälja utsläppsrätter.
”Genom att undanta arealer från skogsbruk samt öka volymen död ved utanför reservaten skulle 1,2 -1,3 miljarder ton koldioxid permanent ackumuleras i skogslandskapet” skriver han.
Redan med dagens priser på utsläppsrätter skulle kostnader för avsättningar av skog kunna finansieras, eller rent av ge vinst för samhället, hävdar utredaren.
SKOGSSEKTORN KRITISK
När rapporten presenterades på Rosenbad fyra dagar efter valet var samtliga representanter för skogssektorn kritiska. Södras ordförande Lena Ek konstaterade att 31 % av skogen redan är undantagen från skogsbruk enligt officiella siffror. Medan målet är satt till 20 %.
Att blanda in sparad skog i utsläppshandeln för att få pengar till reservat skulle dessutom förta skogsägarnas intresse från att sköta skogen.
Rapporten är också felräknad, menade hon.
– Det är förfärligt att du inte har med den brukade skogens klimatnytta i beräkningen av vad sparad skog tillför.
Lantbruksuniversitetets Annika Nordin ifrågasatte om hon var rätt person att kommentera rapporten:
– Det här är en politisk rapport, inte en vetenskaplig.
Men sedan radade hon upp ett antal områden där rapporten har stor ”förbättringspotential”.
– I kostnaderna för att låta skog stå är inte förädlingsvärdet i industrin medräknat och dessutom föreslår rapporten ett kortsiktigt tidsperspektiv i klimatsammanhang.
– Rapportens fakta om vad som behöver skyddas är från 1997, fortsatte hon. Det finns modernare kunskaper. Och det finns även sätt att genomföra förändringar som passar bättre i vår tid än det top-down-perspektiv som rapporten föreslår.
SAKNAR GLOBALT PERSPEKTIV
Dessutom saknas det globala perspektivet, menade Annika Nordin. Den skog som vi sparar i Sverige kan komma att avverkas någon annan stans om marknaden nu behöver virket. Även det skulle ju kunna vara i värdefulla skogar.
Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist uppskattade att rapporten pekar ut behovet att anpassa naturshänsynen till regionala förhållanden. Däremot undrade han hur lätt det skulle gå att administrera utsläppshandeln i skogen. Och hur logiskt det är att betala för klimatnyttan i sparad skog men inte i brukad skog.
Även Magnus Berg från Skogsindustrierna var tveksam till att handla med skyddad skog på utsläppsmarknaden.
– En sparad skog kan ju i värsta fall leda till att man eldar mer fossila bränslen i stället.
Rapporten hade beställts av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO, som sorterar under finansdepartementet. ESOs ordförande kommenterade den breda kritiken.
– Det var nog den … tydligaste … kritiken vi fått för en rapport under mina år på ESO.
BENGT EK & KARIN LEPIKKO
Fotnot: Rapporten Skydda lagom – en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar finns att läsa här