Bra att förslag tagits fram, men de kommer inte att räcka. Dessutom blir det svårt att hinna med allt innan 2030. Det säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i en presskommentar till Miljömålsberedningens senaste delbetänkande.
Syftet är att ge förslag till strategi för ökad biologisk mångfald och ökat markupptag av kol för att möta EU-åtaganden enligt LULUCF.
Ett av förslagen som betänkandet lägger stor vikt vid möts av invändningar. Det handlar om det som ska ge störst ökning av nettoupptaget av kol, nämligen att markägare mot ersättning ska teckna avtal om längre omloppstider.
”Det är mycket osäkert om förslaget verkligen skulle leda till minskad avverkning totalt sett i Sverige, eller om avverkningarna bara skulle flyttas och öka i andra skogsområden i stället” invänder Skogsstyrelsen.
Däremot är man positiv till att Miljömålsberedningen vill skydda alla återstående urskogar och gammal skog. Men tidsgränsen 2030 är, som i flera fall, för snävt satt.
Skogsstyrelsen har av förklarliga skäl en del att säga om att beredningen vill se en kraftig ökning av insatser för återvätning av dikade torvmarker.
Idag sköter Skogsstyrelsen rådgivning kring detta och man är positiv till en utökning. Men förslaget innebär ett drastiskt ökat personalbehov. Dagens 40 anställda skulle behöva öka till 700 nästa år, är myndighetens bedömning. Det är fördubbling av det totala antalet anställda på myndigheten.
”Det går inte att öka takten i verksamheten riktigt på det sätt som Miljömålsberedningen föreslår. Återvätningen är beroende av att det finns intresserade markägare och det tar tid att bygga upp kapacitet för genomförandet”, säger Herman Sundqvist.
Återigen kritiseras att tidsgränsen för genomförande är satt till 2030.
”Det är viktigt med kontinuitet. Tidsbegränsade insatser skapar en ryckighet som är ineffektiv för både markägare och myndigheter”, säger Herman Sundqvist.
Remisstiden för Miljömålsberedningens delbetänkande går ut 7 juni.