Tidigare vårar kan ge vattenbrist 

Fram till tidigt 2000-tal ökade tillväxten i svenska skogar. Hundra år av olika skötselåtgärder ledde tillsammans med mer gynnsamma tillväxtförutsättningar till en fördubbling av skogsbiomassan. Träden har blivit högre på kortare tid. 

Men sedan ungefär ett decennium har tillväxttakten minskat. Det märks framför allt i barrskogarna, mest på gran och allra mest i södra Sverige, berättar Hjalmar Laudon som är professor i skogslandskapets biogeokemi vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU. 

Kan finnas samband

Att tillväxten tycks sjunka samtidigt som vintrarna blir kortare och somrarna varmare kan verka paradoxalt, men enligt Hjalmar Laudon kan det finnas ett samband. 

Det handlar bland annat om rätt förhållanden vid rätt tidpunkt.  

– Vi ser trender som gör att vattenmängden förskjuts bort från tillväxtsäsongen, säger Hjalmar Laudon. 

Han leder just nu ett forskningsprojekt om hur klimatförändringarna påverkar vattentillgången i skogen. Han och hans forskarkollegor undersöker  de komplicerade sambanden mellan nederbörd och trädens mående. 

Blöta marker – men vid fel tidpunkt

Att prata om vattenbrist kan vara svårt att förstå för många av oss som plaskat runt i uppluckrade, pölrika skogsmarker de senaste vintrarna, men det är alltså tidpunkten som är fel. Att bäckar och vattendrag flödar tidigt på säsongen betyder också att de torkar ut tidigare.  

Till det kommer grundvattnets betydelse. 

– Vinterns snö och sedan vårflod är jätteviktiga för att ladda på grundvattenmagasinen. Stora mängder regn tidigt på säsongen kan göra så att grundvattnet rinner ut i vattendragen i stället för att magasineras, förklarar Hjalmar Laudon. 

Regn på sommaren har mindre betydelse. 

– Men det är klart, efter en torka kan en riktig rotblöta göra nytta även på sommaren, tillägger han. 

Begränsar upptag av koldioxid

Träd som får för lite vatten kan sluta växa. De stänger sina klyvöppningar – det vill säga mikroskopiska porer på barren – vilket begränsar trädets upptag av koldioxid, något som i sin tur bromsar tillväxten. 

Torka kan också förekomma i form av för torr luft. Då utsätts träden för ett enormt undertryck som försämrar vattentransporten genom trädet (kavitering, se faktaruta nedan). 

– Trädet dör ju knappast av det här, men tillväxten drabbas, säger Hjalmar Laudon. 

Dessutom påverkar enstaka extremväder tillväxten. Torkan under sommaren 2018 gav minskad tillväxt i flera år.  

En annan sak som forskarna tror påverkar trädens förmåga att ta till sig vatten är mer kväve i skogen. Det får normalt träden att växa snabbare, men kan få motsatt effekt i ett förändrat klimat, tror man.

Kväve kan få motsatt effekt

I dag ökar kvävetillgången genom skogsgödsling i både mellersta och norra Sverige och kanske främst genom kvävenedfall i söder. 

– Kväve tycks få träden att prioritera tillväxt ovan jord, som stam, barr och grenar, på bekostnad av rötterna. Rotsystemet på gödslade träd är mindre, det utvecklas sämre då de inte behövt lägga lika stora resurser på att komma åt markens näringsförråd, säger Hjalmar Laudon. 

Det kan göra dem känsligare för torka. 

– Ett träd som växer snabbare får som bekant större årsringar och kan drabbas lättare av den kavitering som jag nämnde tidigare. Enkelt uttryck: Ett träd som ökat sin tillväxt genom ökad kvävetillgång kan lättare drabbas av minskad tillväxt vid vattenbrist. 

FAKTA KAVITERING 
Om luftens så kallade ångtrycksunderskott blir för stort blir för den för torr och ett undertryck uppstår i trädens mikroskopiska kanalsystem (xylem) som leder vatten genom stammen från rot till krona. 

Tänk dig ett sugrör som blockeras i botten. Om du ändå fortsätter suga så viker sig sugrörets sidor inåt. Större sugrör är känsligare än tunna.  

I trädens värld betyder det att snabbväxande exemplar med bredare årsringar har större och känsligare vattenkanaler.