Deltagare skickade in 8 500 observationer av vanliga vårtecken från mer än 1 500 platser – från Ystad i söder till Abisko i norr. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan
– Men även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen tidigarelagts ett par veckor vet vi att olika arter, och landets olika delar, kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Därför vill vi dokumentera hur naturens kalender påverkas på många olika sätt och Vårkollen är ett intressant bidrag till detta, säger Kjell Bolmgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
För hundra år sedan var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis efter Valborg i södra Skåne.
I år har lövsprickningen redan nått stora delar av Svealand trots att vårtemperaturerna dröjde i södra Sverige i år.
Längre norrut hindrar årets snötäcke utvecklingen för flera av våra tidiga vårtecken. Vitsippor, blåsippor och tussilago har exempelvis hunnit ungefär lika långt som var normalt för 100 år sedan.
Däremot har sälgens blommor, som ju sitter uppe i träden, redan slagit ut en bra bit upp i södra Norrland. Förr brukade den i medeltal bara ha nått till norra Svealand vid Valborg.– Vi befinner oss alltså i ett helt annat normalläge nu än för hundra år sedan och tack vare denna samverkan mellan frivilliga och forskare kan vi dokumentera detta i hela landet året runt. De som vill haka på även efter Vårkollen är välkomna till hemsidan www.naturenskalender.se, säger Kjell Bolmgren.