Forskare vid Linneuniversitetet och SLU har undersökt 25-åriga bestånd av skogs- och bergsek i sydvästra Sverige. Fokus har varit effekterna av bevattning och gödsling. Träden växer på nedlagd jordbruksmark, en marktyp som ofta används för anläggning av ekbestånd i den här delen av landet.
Gödsling av just ek görs av två skäl: för att öka tillväxt och hårdhet. Till skillnad från barrträd får ek ett hårdare virke vid en tillväxtskjuts.
Men i den här studien gav gödsling alltså inte förväntad effekt i form av ökat upptag av vatten som, i sin tur, ger ökad tillväxt. Det här brukar märkas som en ökning av gröna blad.
– I vår studie ökade dock inte bladverket, och till viss del kan det förklaras med att träden nu är så pass stora att trängselverkan mellan trädens kronor gör att bladverket inte kan utvecklas mera. Men huvuddelen av förklaringen menar vi ligger i att marken redan är så pass näringsrik, tack vare historisk gödsling under den långa epoken som jordbruksmark, säger Carl Svensson, doktorand i skogsskötsel vid Linneuniversitetet, i ett pressmeddelande.
Kunskapen kan användas i rådgivningen till skogsägare i södra Sverige. De bör alltså kunna få hög produktion av ek utan att tillföra någon näring. Den tidigare jordbruksmarken har redan tillräckligt med näringsämnen för att mätta en ny generation ekskog, uppger man.
TEXTEN HAR KORRIGERATS 17/2. I en tidigare version nämns Linnéuniversitetet som ensam utförare av studien. I själva verket är detta ett försök som utförs tillsammans med SLU som också anlagt det. Det är en del av en serie långtidsförsök av SLU.
Läs mer hos Linneuniversitetet
I SLU:s öppna databas Silvaboreal kan du läsa om försöket som heter 1271
Resultaten från forskningen har publicerats i Forest Ecology and Management