Tidig upptäckt kan avvärja stort svampangrepp

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Ett tallbestånd hårt angripet av Diplodia sapinea. Foto: Álvaro Camisón Caballero.
Utbrottet av tallskadegöraren Diplodia sapinea i Arlanda 2016 födde misstanken om att en särskilt aggressiv form nått Sverige. Men troligtvis var angreppet summan av mindre utbrott under flera års tid, visar forskning från SLU.

I en 15 hektar stor plantering i Arlanda utanför Stockholm var nästan nio av tio trä hårt angripna av skadesvampen. Nu undersöker forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i samarbete med  universitet ute i Europa varför det skedde just där och då.

Annons
Annons

– Vår första tanke var att utbrottet orsakats av att en mer aggressiv form introducerats till Sverige, säger forskaren Laura Brodde i ett pressmeddelande från SLU.

Men det visad sig att den typen av Diplodia som återfanns i de skadade träden har påträffats i Sverige tidigare. Det gör det osannolikt att angreppet 2016 berodde på en särskild aggressiv version av svampen. 

En annan tankeställare var att det i området hittades svårt angripna träd intill nästan helt oskadda. Det tyder på att inte bara torkan eller värmen, utan även trädfysiologiska egenskaper,  påverkar omfattningen. Laura Brodde konstaterar att de träd som klarade sig bäst hade flera gemensamma egenskaper.

– Vi märker tydligt att de träd vars livsstil kräver större tillgång på vatten är känsligare för angrepp. Vi märker också att de träd som har högre halter av lösligt socker och stärkelse i sina vävnader är mer motståndskraftiga. Dessa faktorer hänger ihop, säger hon.

Dessutom konstaterade att ju mer angripna träden var, desto mer sporer genererade de. 

Forskaren Jonas Olivà har en hypotes kring utbrottet 2016.

– Vi tror att Diplodia sapinea är utbredd i Sverige, men att upprepade mindre angrepp under flera års tid kan krävas för att generera en tillräckligt stor smitthärd för att orsaka större skador, säger han. 

Detta skedde mellan åtminstone 2007 och 2016 utanför Arlanda. 

– Till slut var mängden sporer tillräckligt stort i beståndet för att orsaka allvarliga skador när tillfället väl kom, vilket det gjorde senvåren 2016. Varmt väder orsakade torka, och de träd som använder vatten flitigast, som växer snabbast och som har minst sparade resurser, var mest känsliga för denna torka. Dessa träd dukade under snabbast i utbrottet.

I ljuset av detta borde utbrotten ha avlöst varandra under 2018, den torraste sommaren i mannaminne.

– Det gjorde de också på Gotland. Där var det torrt redan under maj månad, då de angreppskänsliga skotten växer till. Men i övriga landet slog inte torkan till förrän under juni, då skotten redan hade vuxit färdigt och blivit resistenta. I april och maj låg ännu snö kvar i stora delar av landet, vilket gjorde att det fanns vatten i marken även om det inte föll någon nederbörd, säger Jonas Olivà.

Så förebyggs Diplodia sapineaSvampen har alla förutsättningar att orsaka stora skador i Sverige; i princip ingenting kan permanent hindra spridning. Stora utbrott inträffar i samband med torka, men troligen inte utan att en stor smitthärd först har kunnat byggas upp. Detta verkar ske under flera år, varför en viktig åtgärd för skogsägare är att hålla utkik efter skador på ett tidigt stadium och genast klippa ner alla angripna grenar. Sjukdomens symptom kan lätt förväxlas med exempelvis Gremmeniella och knäckesjuka. Skogsägare rekommenderas att lära sig känna igen symptom och skicka prover på skadade träd för analys. Källa: SLU

 

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Skogspodden tar sikte på kvalitetsproduktion

    I avsnitt 73 gör Skogspodden en grundlig genomgång av produktion av kvalitetstimmer.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    50  sätt  att  lämna  sin  älskade

    När ska man sälja ett bestånd? Om en familje­skogsbrukare kastar ut frågan tror jag att hon eller han i nio fall av tio får som första spontana svar: När virkespriset är på topp.
  • Virkesstudion #45 – svensk skogsstrategi

    I dagens avsnitt träffar Virkesstudion personer som på olika sätt arbetar med den svenska skogsstrategin.
  • Annons
  • ”Attityden mot skogsbruket måste ändras”

    SKOGENdebatt. Skogsbruket får allt sämre lönsamhet samtidigt som pålagorna ökar och äganderätten inskränks. Hur kan beslutsfattare göra så mot en näring som är så viktig för Sverige? Ändra attityd!  Det säger Karin Brunsberg, praktiker i skogsbruket sedan 50 år.
  • Äganderätten oroar mest

    Fler skogsägare än i fjol tror på ökade timmer- och fastighetspriser. Men äganderätten oroar allt fler, enligt Skogsbarometern.
  • Annons