Mariannelund, Lönneberga och Katthult är väl kända platser för generationer barn som har växt upp med Astrid Lindgrens karaktär Emil. I dessa trakter bor och numera även verkar Therese Anemyr.
– Jag jobbade tidigare inom vården, men tröttnade på arbetstiderna och att man aldrig var hemma. Sedan har jag alltid varit intresserad av skogsbruk. Jag följde med och kände på röjning lite och tyckte det var kul, så poppade idén upp att jag skulle sluta inom vården. Man måste ju chansa lite, säger hon.
I skogen jobbade Therese med enskild firma i tre-fyra år, men det visade sig vara motigt då skogsbolagen och facket har tuffa krav.
– Nu när jag har aktiebolag är jag min egen helt och hållet och jag har fått in en fot på Sveaskog.
När SKOGEN Skogsteknik träffar Therese är hon ute på ett jobb på just Sveaskogs marker. Här är det 14 hektar som ska slutröjas, berättar hon.
– Det är ganska mycket förröjning, och det är bra för det springer man snart över.
Ibland kan det vara lite skrämmande när man tänker efter, för hur skogen kommer att se ut beror ju på henne.
Hon tycker att Sveaskog är bra, de vill inte att planteringarna städas utan en hel del löv ska sparas så att djuren har något att äta. De är också måna om hänsyn, så vissa ytor ska inte röjas över huvudtaget, berättar hon.
Therese AnemyrVi går en bit in i tallplanteringen, Therese tar på sig bältet och spänner på sig Stihlsågen. Strax börjar motorn tjuta och stammar falla åt alla håll.
När corona kom blev Therese av med sitt dåvarande uppdrag för stiftet och under våren gick hon tillbaka till vården.
– Det kan vara lite frusterande, för när man bor som vi ser man hur mycket röjningar det finns. Det är som att gå och lukta i kakburken men inte få någon kaka.
Therese ville tillbaka till skogen så i somras startade hon sitt aktiebolag T. Anemyr skogsvård. Men först var hon mån om att fråga Mattias på Idelinds Skogservice om det var okej. Han var den som först hyrde in henne när hon började i skogen och han har varit snäll mot henne, berättar hon.
– Det var okej, så jag började med att skicka runt mejl. Sveaskog var intresserade, så jag har fått några jobb.
Det är lättare att få jobb om man har ett aktiebolag, säger hon, och Sveaskog kräver det.
Det är redan några personer som har ringt och sökt jobb hos Therese, men ännu inte några tjejer.
– Det är ju kul, men samtidigt hade jag hoppats på lite tjejer också. Det är ju ett tufft jobb fysiskt sett, men när jag jobbade inom vården var jag så psykiskt trött. Jag kommer ihåg första dagen jag var med och röjde och tänkte ”vad har jag gett mig in på”. Jag var ju trött bara efter några meter! Men man vänjer sig snabbt och får bättre kondition.
Nu hoppas Therese på att få vara med och lägga anbud när Sveaskog upphandlar och få ta del av den stora kakan.
– Sveaskog har varit nöjda, så vi får väl se i höst då de har upphandling.
Text: Thomas Adolfsén
Tidningen SKOGEN Skogsteknik 3/2020