På föredragslistan står bland andra Tomas Johannesson och Rolf Björheden från Skogforsk samt Hillevi Eriksson från Skogsstyrelsen.
Tomas Johannesson, från Skogforsks program för skogsbränsle, betonar vikten av en väl fungerande produktionskedja.
— Alla ingående länkar måste vara starka för att effektivisera energiuttaget. Det räcker inte med att bara satsa på sönderdelningsmaskiner eller skotningsresurser om inte resten av produktionsflödet fungerar. Är det inte balans från hygge till värmeverk blir energiförlusten för stor.
Den största utvecklingspotentialen finns just nu i marknadsplanering menar han. Som terminalhantering och långdistanslogistik.
— På sikt är det utveckling av effektivare maskinlösningar. Det här ett verkligt roligt område att verka inom. Aktuellt och utvecklingsintensivt.
Rolf Björheden, programledare för Skogforsks program för skogsbränsle, kommer att berätta om möjliga utvecklingstrender för att öka råvarutillgången.
— I dag har vi i Sverige en råvarumix vars största del kommer som biprodukt från sågverken. Denna del kan vi bara öka om sågverken ökar sin volym.
Grot från avverkningar står för ungefär 25 procent av råvaran.
— Där ser vi att en rimlig utveckling borde vara någonstans 50 procent, alltså 20-25 miljoner kubikmeter.
Ett intressant nytillskott till råvarumixen syns i klenträdsuttag och stubbrytning.
— Det är där som mycket av råvaruutvecklingen fokuseras just nu.
Varför har Sverige blivit världsledande inom biobränslehantering?
— Branschen har utvecklats under marknadsmässiga förhållanden. Inga subventioner utan genom att leverera bra lösningar. Det har drivit på en sund ekonomisk utveckling för inblandade parter.
Målet för konferensen är att besökaren ska gå från att vara intresserad av biobränsle till att kunna sätta igång arbetet i praktiken, säger Rolf Björheden.
Hillevi Eriksson är klimatexpert på Skogsstyrelsen och kommer att ge forskningens syn på miljöeffekterna när det gäller biobränsleuttag.
— Jag kommer att belysa arbetet som vi bedriver i Sverige med att skapa ett hållbart uttag av bränslefraktioner. Uttag med anpassning till biologisk mångfald, och till de försurningseffekter och näringsobalanser som annars kan uppstå.
Vilka risker finns med grot-uttag?
— Först har vi rent felaktiga uttag. Till exempel att död ved som lämnats med avsikt plockas ut i grot-hanteringen. Eller att dålig hänsyn tas till vatten och diken. Man måste rent körtekniskt vara utbildad och noggrann. Sedan finns ju risken att uttaget blir för kraftigt så att det skapar en försurningseffekt eller näringsobalans, berättar Hillevi Eriksson.
På just försurningsproblemet finns lösningar. Askåterföring, det vill säga att aska från värmeverkens förbränning återförs till skogen, är ett bra sätt att kompensera för grot-uttag.
— Vi har väl inte riktigt nått upp till godkänt när det gäller att kompensera för de miljömässiga effekterna av biobränsleuttaget i Sverige, men jag tycker att vi är på väg i positiv riktning, säger hon.
Text: Lars Davner lars@skogen.se