Tema skogsbränsle lockade skogsägare

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Örjan Grönlund berättade bland annat om Skogforsks speciella aggregat för klenträd.
Sektionsgallring är en av de effektivare metoder som finns, sa Örjan Grönlund, forskare på Skogforsk, på en välbesökt temadag om skogsbränsleuttag. Generellt krävs dock ny teknik och andra arbetsmetoder om effektiviteten vid uttag av skogsbränsle ska öka, hävdade han.

Intresset var stort bland skogsägare när Sveaskog, Södra, Skogforsk och Linnéuniversitetet tog upp det senaste inom hållbart skogsbränsleuttag. 

Annons
Annons

Över trettio skogsägare och representanter från skogsföretag samlades utanför Åseda den 22 maj för att delta på en dag om hållbart skogsbränsleuttag.

Idag kommer den mesta groten (grenar och toppar) från föryngringsavverkning, men det finns även stor potential från gallring, vilket Sveaskog visar i ett försök i skogarna i Uppvidinge. Mikael Grahn, avverkningsledare på Sveaskog, berättade att de inom försöket tar ut grot vid gallringar, vilket ger ungefär 15 kubikmeter skogsbränsle per hektar utöver massaveden. För att öka andelen grön energi från skogen krävs det dock fortsatt utveckling av effektivare arbetsmetoder. 

Örjan Grönlund, forskare på Skogforsk, påpekade att skogsindustrin måste tänka ny teknik och andra arbetsmetoder om de ska öka effektiviteten inom skogsbränsleuttaget. Sektionsgallring är enligt Örjan en av de effektivare metoder som finns, eftersom det minimerar tiden för kranföring, minskar bränsleåtgången och minskar skaderisken. Skogforsk har utvecklat prototypen Flowcut, ett aggregat särskilt anpassat för att ta vara på klenträd. Aggregatet rör sig kontinuerligt fram och tillbaka i så kallade korridorer. Flowcut kommer att testas på Sveaskogs mark under hösten. 

Rikard Jakobsson från institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet i Växjö tog upp hur näringsbalanserna påverkas vid uttag av grot. Det är viktigt att låta en del stubbar och ris ligga kvar på marken vid en slutavverkning för att inte jorden ska mista viktiga mineraler. I Sveaskogs försök väljer de att ta ut 50 procent av groten till skogsbränsle. De återstående lämnas som näring. 

Bengt Nilsson, Linnéuniversitetet, berättade att det inte bara själva hanteringen av groten vid gallringstillfället som påverkar kvaliteten, utan även faktorer som lagringstid, grothögens höjd och mängden barr i det uttagna materialet. Barr innehåller mycket näringsämnen, därför låter man dem vara kvar i skogen. Barr avger dessutom kväveoxider vid förbränning. För att minska barrmängden låter man därför groten ligga och torka för att barren ska ramla av. Nackdelen med detta är att grenarna blir sprödare och gör att fraktionsstorleken på materialet minskar. 

Grotuttag vid gallring är ett bra sätt att få ut mer bränsle från skogen, men hur mycket skogsägarna tjänar på det kommer att kunna räknas ut först om ett halvår då Sveaskogs försök når sitt slut.

Arrangör av temadagen var Energikontor Sydost, Linnéuniversitetet och Uppvidinge kommun. 

 

 

Publicerad:
  • "Smart skifte från fossilt till förnybart minskar utsläppen"

    DEBATT. Nej Magnus Nilsson, vattensängsmetaforen för EU:s utsläppshandel stämmer inte. Om utsläppen sjunker i en del av EU så stiger de inte i en annan del, skriver representanter för bland annat akademi och klimatinnovation i en replik.
  • Annons
  • En andra barkborrevåg sveper fram

    Kategorier: granbarkborren
    Istället för att övervintra angriper barkborrarna träd. En andra våg av angrepp sveper över södra och mellersta Sverige, enligt Skogsstyrelsen.
  • Virkesstudion kör igång

    Virkesstudion är tillbaks efter sommarpausen. I avsnitt 15 diskuteras det avvaktande läget på virkesmarknaden.
  • Annons
  • "Skifte från fossilt till förnybart minskar inte utsläppen"

    Kategorier: debatt, Magnus Nilsson
    DEBATT. Rätt skött kan skogen leverera råvaror utan att det spär på växthuseffekten. Men när skogsnäringen hävdar att ett ökat virkesuttag skulle dämpa växthuseffekten, då är man ute på hal is, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.
  • Ökat intresse för avverkning i juli

    Den areal som anmälts för avverkning i juli var den största på nio år. En orsak kan vara skadeangreppen av granbarkborre.
  • Annons