Norrskogs forskningsstiftelse var medarrangör av Föreningen Skogens höstexkursion. Det satte sin prägel genom att en hel del forskningsresultat fördes fram i skogsljuset. Fokus låg på den praktiska nyttan av desamma.
Ett avsnitt med bland andra Skogforsks Erik Willén och SLU:s Johan Holmgren handlade om fjärranalys. Det är samlingsnamnet på en rad metoder för att samla in data som kan användas vid exempelvis skogsskötselplanering. Fjärranalys kan användas för att hitta fornlämningar och avgöra om skog är fuktskadad.
Tillsammans för god skogsvård sedan 1882, bli medlem i Föreningen Skogen du också! Klicka här
Det handlar om bilder som förstås tas på långt avstånd (satelliter eller flygplan), analyseras av experter och – i bästa fall – blir till information eller utrustning som kan vara till nytta för skogsbrukaren.
Ett system som är under utveckling – och väckte viss förtjusning på HEX – är mobil laserskanning. Utrustningen, som ryms i en ryggsäck, ska inom en nära framtid kunna användas för att ge en mer exakt bild av trädstammarnas egenskaper. Avverkningen kan anpassas efter ett visst råvarubehov. Uppgifter ges om den stående skogens volym, beståndets grundyta, stamantal och diameterfördelning. Således ge ett mer korrekt underlag inför avverkningen. Skogens användningsområde – och intäkter – blir mer förutsägbara.
En typ av fjärranalys används flitigt idag, nämligen flygburen laserskanning som bland annat ger en uppfattning om beståndets virkesvolym. De kartor som gjorts med hjälp av laserskanning finns att ladda ned på Skogsstyrelsens hemsida under rubriken ”skogliga grunddata”. Dock, hävdar kritiker, är det dags att uppdatera kartorna. De baseras på Lantmäteriets nationella laserskanning som påbörjades 2009.