Tålmodig skogsägare blir långsamt lönsam

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
KURS. Det finns ingen snabblösning som får pengarna att växa i skogen i samma takt som björken slår upp, men att se över skogen och vad man gör i den ger resultat. På sikt.

Oskar Johansson är van skogspedagog i Västsverige och ledare för en höstkurs i lönsamhet under två kvällar och en utedag i Södras regi. Kursplanen betonar fem delområden: Att föryngra, röja-gallra, dikesrensa, avverka och planera. 

Annons
Annons

Oskar JohanssonLönsamhet kräver röjning, anser Oskar Johansson. Område två anser han vara det viktigaste för lönsamheten, om han måste välja.
– Om vi inte röjer – vad händer? Vad innebär det för ekonomin? Det blir en förlust vid första­gallringen om man inte har röjt ordentligt, så rätt åtgärder i rätt tid är väsentliga. Då är det lönsamt. Som skogsägare ska man bli en bra beställare och kunna säga att här vill jag att det ska göras si och så. Man får lära sig att räkna stammar, säger Oskar Johansson.

Han talar en smula dystert om exempel på avverkningar där skogsägaren har planterat men sedan inte röjt.
– Då får plantorna ingen hjälp! Röjning är viktig så att plantorna kommer igång. Och om du inte har planterat själv utan självföryngrat kanske det behöver röjas en extra gång.

Naturvårdshänsynen vid röjning längs med vägar och sjökanter, hur landskapsbilden påverkas, får även utrymme i kursen.
– Vi talar också om hur man ska föryngra på olika marker och kostnader för plantering eller självsådd. 
Att rensa diken har också påverkan på den långsiktiga lönsamheten.
– Annars höjs grundvatten­nivån efter avverkning och plantorna står med fötterna i vattnet och dör av syrebrist. Det är tillåtet att rensa befintliga diken, vilket faktiskt inte alla känner till. Nydikning kräver tillstånd, men att underhålla befintliga diken går bra, säger Oskar. 

Att planera sitt skogsbruk och prioritera bland åtgärderna så att de utförs i god ordningsföljd är enligt honom en bra idé.
– Kursen förutsätter vissa grundkunskaper och ligger på nivå B. För den som saknar skogs­erfarenhet har vi kurser på nivå A, där man bland annat går igenom vissa grundläggande begrepp. Lönsamhetskursens mål är att få deltagaren att ­känna ökad motivation och handlingskraft att utföra eller beställa åtgärder. 

Kursdeltagarnas egna skogsplaner tas med till kursen och diskuteras. Den kvällen brukar vara livlig, säger Oskar.
– Då är det svårt att få tiden att räcka till! 
Förhoppningsvis tar deltagarna med sig diskussionerna ut i den egna skogen och ser på den ur nya vinklar.

– Om framtiden vet man inte så mycket. Det vi planterar nu ska skördas om femtio, sextio, sjuttio år. Jag ser en liten trend att man tar in exoter som hybridlärk, sitka … Men den stora frågan är hur vi ska sköta skogen.
Oskar Johansson har markens perspektiv.
– Vi ska odla den skog som passar för marken. Granen växer inte så uthålligt, tallen står längre. Vi bör odla produkter som försvarar marken. Då uppstår alltid möjligheter.

NÄSTA KURS: LÖV
Hur skapar man en lönsam skog? Ett sätt för medlemmen i Södra kan vara att gå en kurs. Totalt har Södra skogsägarna omkring 50 000 medlemmar. Om deras beteende och skogsbruk påverkas märks det i skogarna i Dalsland, Västergötland, Östergötland och söder ut. En kommande kurs tar upp hur man sköter löv och får lönsamhet i det – även då krävs röjning i tid. Björken kan inte vänta.

SKOGEN 11/2016

 

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons
  • Lena Larsson

    Så minskar skogsbruket utsläppen

    Skogens roll i klimatarbetet är betydelsefull och branschen slår sig gärna för bröstet så att hjälte­glorian guppar. Men skogs­brukets verksamheter i sig sörplar bränsle och genererar utsläpp och det finns stort utrymme för förbättringar.
  • Visst hopp om minskade barkborreskador

    Kategorier: granbarkborre, skogsskador
    Under 2019 minskade förökningen av granbarkborre jämfört med 2018. Det ger visst hopp om att ökningstakten av barkborreskador avtar i sommar, enligt en studie från SLU.
  • Annons