Just nu är de tunga möblerna och köksluckorna i furu inte de flestas designval, även om det faktiskt finns tecken på att trenden håller på att svänga tillbaka ditåt.
Att vänta på den är förstås ett alternativ. Ett annat är att satsa på innovationer som kan öka efterfrågan på furu. Det har man gjort inom innovationsprojektet Ipos som består av flera delprojekt och snart går i mål.
Karin Sandberg
Projektledare och en av flera forskare som deltar är Karin Sandberg. Hon arbetar på Rise i Skellefteå med att ta fram en modern furufasad för flervåningshus. Den är tänkt att användas där man satsar lite extra på kvalitet i stadsmiljö.
– Kärnfuru har bra egenskaper. Eftersom veden innehåller mycket kådämnen, så kallade extraktivämnen, absorberar den lite vatten. Det blir därmed mindre rörelser på grund av fukt, och den är motståndskraftig mot svampangrepp som röta, säger Karin Sandberg.
Det är de fina ”tallfiléerna” som sorteras fram på sågverken för att i framtiden gå till fasadtillverkning – om marknaden vill. Nu återstår brandprovning och lite finputs, men i princip är det möjligt i dag att producera en sådan furufasad, enligt Karin Sandberg. Den finns också monterad på två hus på Porsön i Luleå.
– Det går att göra fasaden i gran också, men för den som vill satsa på svensk kvalitet och en premiumvara är furu ett bra val.
Tallkrona. Foto: Björn Svensson/SKOGENbildEtt annat delprojekt inom Ipos undersöker svenskt trä som grund för acetylering, som gör det behandlade träslaget mer formstabilt och motståndskraftigt mot röta. Det finns redan anläggningar för acetyleringsprocessen men hittills har de använt importerade träslag. Nu undersöks möjligheterna alltså för de svenska träslagen furu och björk.
En tredje framtidstanke ser på sågutbytet av varje furustock. Det är givetvis en viktig del i skogsekonomin. Ett tunnare sågsnitt kan ge stora vinster när industrivolymerna är stora. En del av stocken försvinner ju till spån vid sågning och kan man minska den delen blir vinsterna inte bara ett ökat utbyte av stocken, utan också minskad energiåtgång och högre produktionstakt.
Ett av delprojekten i Ipos undersöker därför detta och har genomfört provsågningar med lyckade resultat. De pekar på att ett sågverk med en kvarts miljon kubikmeter sågade varor per år kan öka sina intäkter med fem till tio miljoner kronor.
Slutredovisningen för Ipos kommer efter årsskiftet, men i det större innovationsprogrammet Bioinnovation där Ipsos ingår (se ruta nedan) fortsätter andra att arbeta för ökad användning av olika förnybara råvaror, alltså inte bara furu.
Om målet att öka efterfrågan på svensk furu nås är för tidigt att säga. Och om tallen kommer att ge bättre betalt någonstans på vägen är det bara att hoppas att den slanten hamnar i rätt ficka.
FAKTA / Ipos & Bioinnovation
• Bioinnovation är en branschöverskridande satsning för att utveckla starka, konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster baserade på förnybar råvara.
• Bioinnovation finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
• Ipos (eller Svenskt Trä – innovationspotential för det biobaserade samhället) är ett av en rad projekt som bedrivs under Bioinnovations paraply.
• Läs mer på bioinnovation.se/projekt.
SKOGEN 11/2020