Tallen – så ska den ge mer betalt

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
Ett forskningsprojekt har letat innovationer som kan höja värdet på furuvirke. Nu ska det sammanfattas och här är några av idéerna som förhoppningsvis ger klirr även i skogsägarens börs.
Tidningen SKOGEN 10/2020Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»

Just nu är de tunga möblerna och köks­luckorna i furu inte de flestas designval, även om det faktiskt finns tecken på att trenden håller på att svänga tillbaka ditåt. 
Att vänta på den är förstås ett alternativ. Ett annat är att satsa på innovationer som kan öka efterfrågan på furu. Det har man gjort inom innovationsprojektet Ipos som består av flera delprojekt och snart går i mål.
Karin SandbergKarin Sandberg
Projektledare och en av flera forskare som deltar är Karin Sandberg. Hon arbetar på Rise i Skellefteå med att ta fram en modern furufasad för flervåningshus. Den är tänkt att användas där man satsar lite extra på kvalitet i stadsmiljö.
– Kärnfuru har bra egenskaper. Eftersom veden innehåller mycket kådämnen, så kallade extraktivämnen, absorberar den lite vatten. Det blir därmed mindre rörelser på grund av fukt, och den är motståndskraftig mot svampangrepp som röta, säger Karin Sandberg. 

Det är de fina ”tallfiléerna” som sorteras fram på sågverken för att i framtiden gå till fasadtillverkning – om marknaden vill. Nu återstår brandprovning och lite finputs, men i princip är det möjligt i dag att producera en sådan furufasad, enligt Karin Sandberg. Den finns också monterad på två hus på Porsön i Luleå. 
– Det går att göra fasaden i gran också, men för den som vill satsa på svensk kvalitet och en premiumvara är furu ett bra val.

Annons
Annons

TallkronaTallkrona. Foto: Björn Svensson/SKOGENbildEtt annat delprojekt inom Ipos under­söker svenskt trä som grund för acetylering, som gör det behandlade träslaget mer formstabilt och motståndskraftigt mot röta. Det finns redan anläggningar för ­acetyleringsprocessen men hittills har de använt importerade träslag. Nu undersöks möjligheterna alltså för de svenska träslagen furu och björk.

En tredje framtidstanke ser på sågutbytet av varje furustock. Det är givetvis en viktig del i skogsekonomin. Ett tunnare sågsnitt kan ge stora vinster när industrivolymerna är stora. En del av stocken försvinner ju till spån vid sågning och kan man minska den delen blir vinsterna inte bara ett ökat ut­byte av stocken, utan också minskad ­energiåtgång och högre produktionstakt. 

Ett av delprojekten i Ipos undersöker därför detta och har genomfört provsågningar med lyckade resultat. De pekar på att ett sågverk med en kvarts miljon kubikmeter sågade varor per år kan öka sina intäkter med fem till tio miljoner kronor. 

Slutredovisningen för Ipos kommer efter årsskiftet, men i det större innovations­programmet Bioinnovation där Ipsos ingår (se ruta nedan) fortsätter andra att arbeta för ökad användning av olika förnybara råvaror, alltså inte bara furu.

Om målet att öka efterfrågan på svensk furu nås är för tidigt att säga. Och om tallen kommer att ge bättre betalt någonstans på vägen är det bara att hoppas att den slanten hamnar i rätt ficka.

FAKTA / Ipos & Bioinnovation
• Bioinnovation är en branschöverskridande satsning för att utveckla starka, konkurrenskraftiga och innovativa material, ­produkter och tjänster baserade på för­nybar råvara. 
• Bioinnovation finansieras av Vinnova, ­Formas och Energimyndigheten.
• Ipos (eller Svenskt Trä – innovations­potential för det biobaserade samhället) är ett av en rad projekt som bedrivs under Bioinnovations paraply.
• Läs mer på bioinnovation.se/projekt

SKOGEN 11/2020

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • ”Sådd ger mer kvalitetstimmer"

    Det är konstigt att sådd och självsådd står för så liten del av föryngringen, tycker Per Jonasson, skogsägare och skogspoddare, när han intervjuas i Sista ordet.
  • Annons
  • Märks jämställdhetsarbetet på din arbetsplats?

    Arbetsgivare är skyldiga att jobba förebyggande för att motverka diskriminering. Görs det på din skogliga arbetsplats? Är alla med på att man ska uppträda på ett inkluderande sätt? Eller finns det brister? Kanske är man inte riktigt med i gänget om man bryter mot normen? Svara på månadens fråga!
  • Hundratals miljoner till fjällnära ärenden

    Under förra året betalade Skogsstyrelsen ersättning till 110 markägare som nekades avverkning i fjällnära skog.
  • Annons
  • Vi vill fylla på din verktygslåda!

    Kategorier: ledare, Johan Larsson
    Till alla som läser SKOGEN kan jag lova ett späckat år med fantastiska, spännande och nyttiga teman, skriver chefredaktör Johan Larsson i årets första ledare.
  • Här gick skogspriserna mot trenden

    Skogsfastigheter i norr fortsatte att locka köpare och hade en stark prisutveckling i fjol. I Mellansverige, däremot, sjönk priserna och gick således mot trenden i övriga landsdelar, enligt en rapport från Ludvig & Co.
  • Annons