Tall i byggvirke kan lyfta export

Sågverken är i ett besvärligt läge. Byggbranschens låga aktivitet i kombination med höga timmerpriser och en orolig omvärld pressar lönsamheten. Den genomsnittliga rörelsemarginalen före avskrivningar för sågverken i SCA, Holmen, Vida, Södra och Stora Enso var 1,5 procent under det tredje kvartalet i år, enligt Danske Bank. Det är det sämsta snittet sedan fjärde kvartalet 2023.

Spridningen mellan bolagen är stor och SCA sticker ut med en marginal på 15 procent, medan Holmen, Vida och Södra hade negativa marginaler. Stora Ensos var 1,1 procent. Även om SCA:s marginal var god i sammanhanget, var det en nedgång jämfört både med förra året och tidigare i år.

Den dåliga lönsamheten har sin förklaring i höga timmerpriser i förhållande till trävarupriserna.

– Det är ganska höga trävarupriser, men inte tillräckligt höga, sade Christian Nielsen som är marknadsanalytiker på Skogsindustrierna när han medverkade vid Trämarknaden i Karlstad, en årlig konferens arrangerad av branschorganisationen Svenskt Trä.

Sågverksföretagen har aviserat kommande produktionsminskningar, men eftersom många företag har investerat och ökat produktionskapaciteten de senaste åren är produktionen ganska stabil sett över en längre period.

Medan den svenska marknaden för trävaror står och stampar hålls exportvolymerna uppe. Över tid ligger den svenska trävaruexporten på 75 procent av de sågade och hyvlade trävarorna som produceras, men förra året gick 77 procent till andra länder. Ökningen motsvarar den totala produktionsvolymen i ett hyfsat stort sågverk.

Europa är viktigast, med Storbritannien som enskilt största marknad. Volymerna dit hålls uppe, även om byggandet har minskat på grund av handelskriget i världen.

– Det orsakar osäkerhet och människor vill inte investera, sa David Hopkins, chef för Timber Development UK, vid Trämarknaden i Karlstad.

Lönsamheten i exportaffärerna har försämrats, eftersom den svenska kronan stärkts i förhållande till flera viktiga utländska valutor, sedan årsskiftet drygt fyra procent mot euron och drygt nio procent mot pundet.

David Hopkins tycker dock att utsikterna är ganska goda när det gäller trävaror.

– Prognosen för 2026 i Storbritannien är god, även om det är en långsam ökning av tillväxten. Men det är en hållbar tillväxt för nästa år, och 2027 och 2028 är förhoppningsvis ännu bättre, sade han.

Den näst största enskilda importören av svenska trävaror är Egypten. Efterfrågan där är god, även om de svenska sågverken får känna av konkurrensen från finska och ryska sågverk.

– Volymerna är bra, men priset är dåligt, sammanfattar Erik Eliasson som är marknadschef på Norra Timber, en stor furuproducent som exporterar mycket av de lägre kvaliteterna till Egypten.

Han utvecklar svaret och förklarar att i Egypten är den amerikanska dollarn handelsvaluta för svenska trävaror. Kronan har stärkts med 15 procent mot dollarn sedan årsskiftet, vilket i praktiken innebär en prissänkning på 15 procent på trävarorna.

– Det handlar om cirka 300 kronor per kubikmeter, säger Erik Eliasson.

Japan har de senaste decennierna blivit en viktig marknad för svenska sågverk, däribland för SCA, och en produkt som är särskilt stor just där är limträ. Köpkraften minskar dock, eftersom befolkningens ålder ökar och färre förvärvsarbetar. Något som ytterligare försvårar läget på den japanska marknaden är att yenens värde mot euron har försvagats.

– Vi ser ändå en stabil efterfrågan, för trä tar marknadsandelar i bostadsbyggandet.

Vi kommer också att få se en ökad efterfrågan på trä i övrigt byggande, eftersom trä binder kol. Jag tror vi fortfarande har en bra marknad i Japan, sade Fredrik Westling, försäljningschef på SCA Wood vid Trämarknaden i Karlstad.

En viktig förändring på trävarumarknaden är att svenska sågverk och Svenskt Trä de senaste åren har jobbat för att få köparna att inte bara använda gran till byggkonstruktioner, utan också hyvlad furu. Det skapar hopp för framtiden.

Bland annat i Storbritannien försöker svenska sågverk etablera furu i byggande.

– Vi måste förklara för köparen, men generellt blir det accepterat. Det är inte något problem i långa loppet för den brittiska marknaden, sade David Hopkins.

Bakgrunden till att branschen vill sälja furu som konstruktionsvirke är bristen på grantimmer efter de senaste årens barkborreskador.

För furuproducenten Norra Timber är den här utvecklingen bra.

– Det skapar en ny marknad för furu, säger marknadschef Erik Eliasson.

Furu har historiskt fler kvalitetsklasser än gran och den högsta används exempelvis till fönster och lister. När det ska användas som byggvirke behöver bara det klassas utifrån hållfasthet, vilket gör att utseendet inte har lika stor betydelse.

Flera större svenska sågverk har de senaste åren börjat hyvla furu och sälja det som konstruktionsvirke. Norra Timber gör det hittills bara i liten skala, men ser möjligheter till utveckling när efterfrågan inom byggbranschen stiger igen.

– Det är en jättestor förändring och det är jättebra, för det breddar användningen av furu, säger Erik Eliasson.