Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?

Forskare vid SLU försöker uppskatta hur känsliga våra vanligaste trädslag är för torka, men också förstå vad det är som gör att ett träd växer dåligt ena året och bra ett annat.
I en färsk studie har man undersökt gran- och tallbestånd planterade på samma mark, vilket enligt SLU är unikt. Det gör att man med större säkerhet kan visa att skillnaderna i reaktion på vädret faktiskt beror på trädslaget och inte markförhållandena.
‒ Vi kunde sedan jämföra goda och dåliga tillväxtår med månadsvisa väderdata för den platsen. Då såg vi till viss del olika respons för gran och tall, säger Emma Holmström på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i ett pressmeddelande.
Man såg bland annat att granen är mer beroende av tillräcklig nederbörd i juni och växer sämre de år när försommaren är torr. Tallen gillar varmt sommarväder i juli och båda gynnas om det är varmt i mars.
Studien gjordes på 16 olika platser i landet och variationer i tillväxten mättes genom borrprov, alltså avståndet mellan årsringarna.
Forskarna jämförde även hur träden vuxit före, under och efter torkåret 2018 och såg att det var främst i södra Sverige tillväxten sjönk. Där återhämtade sig tallen snabbare än granen.

Risken för torka och torkrelaterade skador kommer sannolikt att öka. I dag anses till exempel en tredjedel av Sverige vara högriskområde när det gäller gran och torka, men i framtiden är det enligt SLU troligt att det blir halva landet.
Skogsbruket behöver anpassas till ett torrare och varmare klimat och forskarna förespråkar bland annat aktivt val av trädslag och ståndort.
– I generella drag så är fortfarande variation i trädslag, skötselmetoder och att öka andelen blandskogar för att inte satsa alltför ensidigt, ett bra sätt att anpassa nordeuropeiska skogar till framtida torka, säger Emma Holmström.
Även den löpande skötseln kan behöva ses över.
– I redan etablerade bestånd med högre risk för torka bör man fundera på om man behöver anpassa röjningar och gallringar.