I fjol fanns det 133 000 tjugoåringar, om sex år är de bara 100 000. Det gör de skogliga arbetsgivarna och universiteten oroliga. Hur ska man fylla utbildningsplatserna och locka begåvningar? Ovanligt många skogstjänstemän går i pension om tio år.
KSLA har tillsatt en kommitté som under tre år ska hjälpa branschen att ta sig an problemet. Ordförande är Mats Sandgren (bilden), vd på SCA Skog. Han konstaterade följande på ett seminarium i våras.
–Vi är en världsledande skogsnation mycket tack vare att vi har kunnat rekrytera folk med mycket hög kompetens. Men den bilden kan nu ändras snabbt i vår urbaniserade värld där ungdomar vill läsa IT och media. Inte minst gäller det naturbruksgymnasierna där intagningarna är skrämmande låga.
Börje Börjesson från Skogsmästarskolan menar att branschen har tagit frågan på allvar tio år för sent. Samtidigt säger han att det går att hitta lösningar, vilket just SLUs skogsmästarutbildning har gjort.
–Genom det skogliga basåret har vi fått både fler sökande, fler från städerna och fler kvinnor.
Men andelen kvinnor ligger ändå på blygsamma 20 procent. En stor skillnad mot flera civilingenjörsutbildningar där kvinnorna är i majoritet. Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen driver en verksamhet mot skolorna med stort inslag av modern teknik. Flaggskeppet är tv-serien ”Felix stör en ingenjör” som betalas av teknikbranschen och sänder sin andra säsong i höst på TV4.
Skogsfakultetens rektor Peter Högberg pekar på hur dagens unga blir allt mer främmande för skogsbruk. De saknar förebilder i sin närhet. SLU lyckas ändå locka även unga kvinnor. Jägmästarprogrammet har nästan 40 procent i sin nya årskull.
–Vi marknadsför oss mycket genom webben, det är genom IT som dagens unga söker kunskap om utbildningar. Som strategi har vi att lyfta fram bredden på arbetsområden, det är diffust för dagens unga vad en jägmästare gör.
SKOGEN 6-7/2013