SKOGENdebatt:

”Tack privata skogsbrukare – ni har fasat ut fossil energi”

12 mars Ett varmt tack till privatskogsägare – med ert goda skogsbruk har ni fasat ut vår användning av fossila energikällor. Här vill jag berätta om hur stor er kolfångst faktiskt är, skriver universitetslektor Jan Falck.

”Tack privata skogsbrukare – ni har fasat ut fossil energi”
Avverkningsrester, grenar och toppar, grot, innehåller bioenergi som kan ersätta fossil olja i stadens värmeverk. Ägare är Lena Falck. Foto: Jan Falck.

Klimatmötet i Dubai är avslutat – man enades om att ”röra sig bort från användningen av fossila bränslen” i alla jordens länder. Det välkända målet är att drastiskt minska ökningstakten av koldioxidhalten, CO2, i jordens lufthav.  Detta kan ske på två sätt:

  • Att med växande skog, andra biologiska metoder eller industriell teknik fånga in CO2 ur lufthavet. 
  • Att medborgarna  i varje land, var och en efter förmåga minskar användningen av olja, gas och kol.                                                                       

Här,  på SKOGENdebatt, vill jag nu berätta om hur landets familjeskogsbrukare under de senaste 12 åren fångat in stora mängder CO2 i sina skogar.

Och om att de privatskogsägare, det var en av fem, som gjorde en avverkning på sin fastighet har kunnat sälja stora mängder bioenergi till värmeverken.

Och slutligen visa hur de som känner ett ökat klimatansvar kan sköta skogen på sin fastighet så att mängden bunden CO2 ökar i deras skog.

Skogsägande stort som halva Storbritannien

Gemensamt äger familjeskogsbrukarna en produktionsskog som är mycket stor. År 2020 ägde de 11,6 miljoner hektar. (Skogsdata 2023) En yta lika stort som halva Storbritannien. Eftersom skogstillväxten i deras skog är stor är, fångar de i sina skogar också in mer CO2 än Sveaskog, Kyrkan och skogsbolagen tillsammans.

Alla Sveriges 222 000 skogsfastigheter är uppdelade i bestånd med olika trädslag, bördighet och ålder, de flesta bestånden innehåller en produktionsskog. Det är den del av skogsägarens skog, som växer med mer än en skogskubikmeter per hektar och år. På varje fastighet finns det också växande träd på bergimpediment, mossar, runt bäckar, ängar och åkrar samt ett rikt djurliv och sällsynta växter. 

Detta har privatskogsbruket fångat ur lufthavet

År 2008 ägde privatskogsägarna 11,658 miljoner hektar produktionsskog. På varje hektar växte det i medeltal 146 skogskubikmeter (m3sk) per hektar i produktionsskogen.(Skogsdata 2011) Detta år innehöll denna skog 1702 miljoner m3sk. Denna skog innehöll 2340 miljoner ton CO2, en kolsänka, infångad under trädens hela liv. (Omräkningsfaktorn från m3sk skog till ton CO2 var 1,375). 

Tolv år senare, år 2020 ägde nästan samma privatskogsägare 11,611 miljoner hektar stora skog. Medelförrådet hade ökat till 154 m3sk per hektar. Nu är virkesförrådet i deras gemensamma skog 1788 miljoner m3sk.

Skillnaden är 86 miljoner m3sk. Under tolvårsperioden har våra skogsägare tydligen fångat in 118 miljoner ton inbunden CO2 i sina skogar.

Denna mängd infångad CO2 motsvarar i grovt medeltal 44 ton per år per skogsfastighet.  Jämfört med den mängd CO2 som varje världsmedborgare tillför atmosfären, 6,5 ton per år (Klimatboken 2022) eller mellan 3,5 0ch 8 ton i svenska familjer, har Sveriges medelskogsägare med råge bundit in sin egen familjs CO2 produktion i sin egen skog.  

Hade medelprivatskogsägaren skött sitt skogsinnehav mindre ambitiöst hade koldioxidhalten i lufthavet varit högre än den är idag!  

Men: medan skogsägarna varje år i sina skogar fångat in CO2 ur lufthavet, har många skogsägare också gjort avverkningar på sina fastigheter. De har sålt råvaror till värmeverk, sågverk, industrier eller till privatpersoner som pellets.

Och så mycket sändes till värmeverken

Vi vet att privatskogsägarna under ett år runt 2020 avverkade 57,9 miljoner m3sk i sina skogar (Skogsdata 2023). Denna årsavverkning innehöll timmer, klentimmer, massaved, pallvirke, grenar och toppar (grot). Redan första vintern sändes groten till närmaste värmeverk. Massaveden, bark och bakar flisas och låga kvalitéer sändes till förbränning i värmeverk, hushåll och industrier. Naturvårdsverket bedömer att 80 procent (DN 15/12 2023 )av de skogliga råvarornas energi slutligen används till att fasa ut fossila bränsle som olja, gas och kol.    

Om vi för säkerhets skull antar att 50 procent av en privatskogsägares årsavverkning slutligen ersätter fossila energikällor motsvarar det 40 miljoner ton CO2. Per fastighet motsvarar det en utfasning av 180 ton fossil CO2 per familj. Notera att utfasningen av fossil CO2 är cirka fem gånger större än den mängd medeskogsbrukare bundit in per år i sin gröna skog.

Ett resultat värt all vår respekt.  Utan denna utfasning av råolja mot skogsbrukets biprodukter från privatskogsbruket hade CO2 halten i lufthavet idag varit högre!

Hur ska skogsägarfamiljen sköta sin skogsfastighet?

Det är tydligt att medelskogsfastighetsägaren gjort ett fint skogsjobb under perioden från 2008 till 2020. Vill familjen även i framtiden fasa ut importen av fossila bränsle ska man vara glad och nöjd med den skog man äger. Det är roligt att äga skog! Hur stort eller litet virkesförråd man råkar ha – det är historia! Vill man fånga CO2 måste man låta virkesförrådet växa. Det betyder inte att man ska sluta avverka – man ska bara inte, i en operation, avverka mer än den samlade tillväxten i fastighetens alla bestånd sedan det år man sist gjorde en avverkning på fastigheten.

Slutreflektion:

 Den som reser på landsbygden ser de stora högarna grenar och toppar, grot, som ligger på tork, (se bild överst) och av timmervältans stockar (bild nedan) blir 50 procent energived eller råoljesubstitut i form av bark, sågspån och flisade bakar inom industrin inom ett år.

 Efter att nu ha erhållit klimatmötets dramatiska beslut från Dubai är jag övertygad om att ännu fler privatskogsägare vill avverka i sin egen skog klimatvänligt, genom att både fånga in CO2 i sina skogsbestånd och klimat-anpassa sina skogsavverkningar. 

För de skogsägare som vill värna om det klimat barn och barnbarnen kommer att leva i, finns vårt recept för klimatvänlig skogsskötel på fastighetsnivå, i ” Ett gott klimatvänligt skogsskötselråd” nedan!  

Dessa råd syftar till att varje skogsägare väljer en skötsel av skogen som passar den egna familjens ekonomi, men inom ramen för fortsatt inbindning av koldioxid i hela sin skog. Varje skogsägare måste välja sin egen skötsel och avverkningsmodell. 

 Alla privata skogsägare kan av ekonomiska skäl inte välja att fånga CO2 i sin skog idag, men kanske i framtiden. Den som skjuter på sin slutavverkning, kan också få se träden bli grövre, längre och värdefullare. Värdet på fastigheten växer. Många skogsägare värdesätter också att nya naturvärden skapas i den egna nu lite äldre skogen.

Men det brådskar!

Med en varm och vänlig hälsning,

JAN FALCK, universitetslektor i skogsskötsel

Lena Falck vid sin trave med specialtimmer. Vid försågningen sänds bark, bakar och sågspån som bioenergi till värmeverket för att ersätta mineralolja.

Ett gott klimatvänligt skogsskötselråd

Det övergripande målet för skogsägandet nu bör vara, att bevara eller öka aktuell trädtillväxt och att samtidigt göra årliga balanserade avverkningar som möjliggör en utfasning av fossila energikällor och industriprodukter.

På medelstora och stora fastigheter: Slutavverka varje år i ett urval bland de äldsta bestånden, gärna i bestånd med låg tillväxt. Det sammanlagda volymuttaget per år på fastigheten, i slutavverkningar och gallringar tillsammans, bör läggas på en nivå mellan 20 till 80 procent av den sammanlagda volymtillväxten i fastighetens alla bestånd, sedan du sist gjorde en slutavverkning på fastigheten. Då ökar fastighetens virkesförråd! I klartext betyder det att en sänkning av omloppstid, eller bruket av glesa skärmar, inte är bra för den skogsägare som vill bidra till en positiv klimatomställning.   

Gallra medelålders skog, men inte för hårt för det sänker tillväxten och röj i bestånden vid rätt sen ålder.  

Välj föryngringsmetoder som ger fullslutna föryngringar tidig och välj i ungdomen snabbväxande trädslag på rätt mark.  Gör små hyggen.    

På små fastigheter: Om du har råd: Skjut på slutavverkningen till nästa år och sköt sedan om din skog enligt ovan.               

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb