Systemskiftet* inom skogsnäringen består av både övergripande och interna förändringar, enligt Sten B Nilssons analys som länkas till nedan.
Som övergripande räknas exempelvis klimatförändringar, världspolitiska händelser och EU-lagstiftning.
Interna förändringar kan gälla synen på hållbart skogsbruk och skogsskötsel. Ett exempel är att skogsproduktionen blivit mer volyminriktad,
– Vi har under 50 års tid blivit allt bättre på att krama ur mer och mer råvara ur skogen. Sedan 1986 har uttaget i en förstagallring ökat med 77 procent. När det gäller slutavverkningsåldrar ser vi också förändringar, sedan finanskrisen 2008 har den sjunkit med fem år, säger han.
SYNEN PÅ SKOGEN FÖRÄNDRAS
Samtidigt har skogen fått en allt viktigare roll för samhällsmedborgare som också är slutkonsumenter. Oron för den biologiska mångfalden är utbredd. Synen på skogen har förändrats.
– Det finns många fler trender som understryker systemskiftet som jag lämnar därhän. Men utmärkande är att vi inte har någon organisation eller lobby för att ta hand om det.
Varken näringens intressenter eller politikerna har insett att vi befinner oss i ett djupt systemskifte, menar han.
Sten Nilsson anser att det krävs ett oberoende skogsråd som kan se helheten. Det kan knytas till det nationella skogsprogrammet sekretariat.
– Viktiga frågor för skogsrådet att hantera är exempelvis värdeuppfattningar, vad politiken bör besluta om samt vilka hörnstenarna är i en ny skogspolitik, säger han.
– Men jag är övertygad om att skogsnäringens intressenter inte ska ingå i skogsrådet, även om det naturligtvis kan ha hearing med intressenterna. Men inte heller aktiva politiker ska ingå, de har samma låsningar som näringen.
Det är just låsningar hos parterna som gör behovet av ett skogsråd så stort, anser han.
SER BARA DELARNA
Överhuvudtaget finns ett genomgående fel som omöjliggör den nyfikna, konstruktiva men också ödmjuka hållning som han menar behövs vid ett systemskifte.
– Som det är nu ser de inblandade i skogsdebatten bara delarna i systemet, alltså de delar som inte längre är sammankopplade. Ena dagen är konfrontationslinjen kolinlagringen, nästa dag den biologiska mångfalden. Ytterligare nästa dag är det äganderätten eller biobränsle som följs av råskäll på EU:s strategi för biologisk mångfald. Tyvärr har politiken fallit in i exakt samma mönster.
Exempel på branscher som anpassat sig finns, exempelvis stålindustrin.
– För mig är det obegripligt med en skogspolitik som är utformad för förhållanden som rådde vid 1990-talets början. Om man inte anpassar sig till skiftet riskerar skogsnäringen att förlora allmänhetens förtroende, säger Sten B Nilsson.
Vad betyder systemskifte? Sten B Nilsson svarar: – En folklig definition är att det gamla systemet håller på att dö och det nya kämpar för att födas. Den definition som jag håller mig till är att ett systemskifte inträder när delar av systemet förflyttats så att de inte längre är sammankopplade. Förändringar kan alltså inte längre göras genom att försöka ändra enskilda delar, man måste se till helheten.