I rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2015 har Skogsstyrelsen och SLU räknat ut hur skogen utvecklas i framtiden om den sköts på olika sätt.
”Dagens skogstillstånd leder framöver till en varaktigt hög tillväxt och därmed en möjlighet till varaktigt höga avverkningsnivåer”, skriver rapportens författare.
Bakgrunden är känd, åtminstone inom branschen: Skogsbrukarna har avverkat mindre än tillväxten, vårdat skogen allt bättre, använt förädlade plantor och drabbats av mildare klimat.
Även om utvecklingen mot ett effektivare skogsbruk skulle upphöra kan avverkningen öka framöver. Samma sak gäller till och med om naturvårdsarealen fördubblas från dagens dryga 16 procent av den produktiva skogsmarken till 33 procent.
Den starka tillväxten beror till stor del på klimatet. Om klimatmötet i Paris går bra stannar kanske den globala uppvärmningen vid två grader, i Sverige två till fyra grader. Om hundra år kan då tillväxten ha ökat med 29 miljoner kubikmeter extra. I dag avverkas knappt 90 miljoner skogskubikmeter.
Ett scenario med ännu högre temperaturer pekar på en ökning med hela 60 miljoner kubikmeter extra tillväxt om året. Men forskarna har inte haft kunskaper nog att räkna med klimatskadorna.
I ett av forskarnas huvudscenarier, kallat dagens skogsbruk, kan man öka avverkningen direkt med några miljoner kubikmeter om året och sedan fortsätta att öka till 120 miljoner kubik om hundra år.
Då har man räknat med skogsskötsel som i dag, utan fortsatt utveckling men med en temperaturökning på två till fyra grader. De här beräkningarna är inga prognoser, utan kalkyler för hur skogen och avverkningen kan utvecklas beroende på vilken väg skogsbrukare och politiker väljer.
Men verkligheten sätter många gränser. Det är inte möjligt att i praktiken öka avverkningen med 110 procent i hela landet. Det måste ju finnas tillräckligt med skog som är gallringsbar och avverkningsmogen. Det gör det inte i Götaland.
SKOGEN 11/2015