Lagen har mer eller mindre gällt sedan 1979, men utan specifikation av vilka trädslag som faktiskt är svenska. Skogsstyrelsen föreslog 2009 att en lista skulle kopplas till lagen, men det rann ut i sanden efter en tvist med Naturvårdsverket som inte tyckte att listan stämde med en luddigare beskrivning i en internationell konvention.
Nu tar Skogsstyrelsen upp förslaget om en lista igen. Den är nästan likadan som 2009, men hassel har tillkommit. Naturvårdsverket har ifrågasatt sibirisk lärk, men Skogsstyrelsen hänvisar till 8 000 år gamla fynd som visar att den en gång var utbredd i landet.
I samma rapport föreslår Skogsstyrelsen att användning av främmande trädslag ska anmälas sex veckor före sådd eller plantering. I dag anmäls det ofta samtidigt med avverkningen, men det går också att vänta till i sista stund.
Förbudet mot contorta bör tas bort i södra Sverige, på goda marker och när det saknas inhemska härdiga trädslag, föreslår Skogsstyrelsen (se SKOGEN 10/2018). Förbudet i höjdlägen i norra Svealand och i Norrland bör däremot finnas kvar, men myndigheten vill ha möjlighet att tillåta undantag.
På senare år har användningen av främmande trädslag minskat snabbt. År 2012 var det sju procent, 2017 hade det minskat till mindre än fyra.
SKOGEN 11/2018