I dag är det genom älgbetsinventeringen Äbin som alla typer av betesskador kartläggs.
– Äbin visar främst älgskador, men bara i skog som är mellan en och fyra meter hög. Hjort gnager bark i äldre skog. Det saknas dock en nationell kartläggning av omfattningen, säger Christer Kalén som är viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Men det kan bli ändring, åtminstone på sikt.
– Under året kommer vi att börja utveckla en metod för inventering av viltets skador på bark i äldre skogar, säger han.
När en sådan metod kan tänkas vara klar går dock inte att svara på än, enligt Christer Kalén.
– Någon storskalig finansiering är inte klar ännu, men vi kommer att genomföra en pilotstudie under hösten.
Kunskapen om hjortbetesskador i äldre skog är enligt Christer Kalén ännu så länge mest anekdotisk.
– Vad vi vet är att enskilda bestånd kan drabbas väldigt hårt. Hjortar tycks varva lättsmälta föda från åkern, som raps och baljväxter, med att gnaga bark i intilliggande skogar, säger han.
I södra Sverige är det både kron- och dovhjort som skapar problem. I norr handlar det om kronhjort. Magnus Kristoffersson är Skogsstyrelsens regionsamordnare för Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland.
– Under de senaste åren har vi fått fler skaderapporter från markägare och barkgnagsskador nämns oftare i avverkningsanmälningarna. Att kronhjortsstammen är utbredd i Västerbotten är känt sedan länge, men nu sker en ökning också i Jämtland och Västernorrland, säger han.
Med kronhjort kommer inte bara skador på äldre skog.
– Barkgnagandet kan också bidra till ökad känslighet för röta, vilket innebär att hela trädet kan drabbas. Det kan leda till att hela bestånd får avverkas i förtid för att rädda virkesvärdet, säger han.
Ett problem, anser han, är att kronhjort är ett nytt vilt för norra Sverige.
– Det gör att vi saknar kunskap. Hjortens betesskador förväxlas ofta med skador orsakade av älg. Vi behöver veta mer om regionala skillnader. Hjorten rör sig sannolikt annorlunda här i det snötäckta norr, säger han.
Magnus Kristoffersson vill gärna att drabbade skogsägare hör av sig till Skogsstyrelsen.
– Markägares erfarenheter kan vara till stor hjälp för oss så att vi kan bygga upp nya metoder för kartläggning av hjortbetesskador, säger han.
UR SKOGEN 8 / 2021