"Sverige behöver en hjortskadeinventering” 

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: LE Carlsson, SKOGENbild.
Skador orsakade av hjort är ett välkänt problem i Götaland, men även i norr drabbas allt fler skogsägare. Främst av en växande kronhjortsstam. Hur illa det är vet ingen – det finns ingen nationell kartläggning. 
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
I dag är det genom älgbetsinventeringen Äbin som alla typer av betesskador kartläggs.
– Äbin visar främst älgskador, men bara i skog som är mellan en och fyra meter hög. Hjort gnager bark i äldre skog. Det saknas dock en nationell kartläggning av omfattningen, säger Christer Kalén som är viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Men det kan bli ändring, åtminstone på sikt. 
– Under året kommer vi att börja utveckla en metod för inventering av viltets skador på bark i äldre skogar, säger han. 
När en sådan metod kan tänkas vara klar går dock inte att svara på än, enligt Christer Kalén.
– Någon storskalig finansiering är inte klar ännu, men vi kommer att genomföra en pilotstudie under hösten. 
Kunskapen om hjortbetesskador i äldre skog är enligt Christer Kalén ännu så länge mest anekdotisk. 
– Vad vi vet är att enskilda bestånd kan drabbas väldigt hårt. Hjortar tycks varva lättsmälta föda från åkern, som raps och baljväxter, med att gnaga bark i intilliggande skogar, säger han. 
I södra Sverige är det både kron- och dovhjort som skapar problem. I norr handlar det om kronhjort. Magnus Kristoffersson är Skogsstyrelsens regionsamordnare för Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. 
– Under de senaste åren har vi fått fler skaderapporter från markägare och barkgnagsskador nämns oftare i avverkningsanmälningarna. Att kronhjortsstammen är utbredd i Västerbotten är känt sedan länge, men nu sker en ökning också i Jämtland och Västernorrland, säger han. 
Med kronhjort kommer inte bara skador på äldre skog. 
– Barkgnagandet kan också bidra till ökad känslighet för röta, vilket innebär att hela trädet kan drabbas. Det kan leda till att hela bestånd får avverkas i förtid för att rädda virkesvärdet, säger han. 
Ett problem, anser han, är att kronhjort är ett nytt vilt för norra Sverige.  
– Det gör att vi saknar kunskap. Hjortens betesskador förväxlas ofta med skador orsakade av älg. Vi behöver veta mer om regionala skillnader. Hjorten rör sig sannolikt annorlunda här i det snötäckta norr, säger han. 
Magnus Kristoffersson vill gärna att drabbade skogsägare hör av sig till Skogsstyrelsen. 
– Markägares erfarenheter kan vara till stor hjälp för oss så att vi kan bygga upp nya metoder för kartläggning av hjortbetesskador, säger han. 
 
UR SKOGEN 8 / 2021
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Finsk skog lagrar mindre kol

    Kolupptaget i Finlands skogar sjönk i fjol och räcker inte för att kompensera de totala utsläppen från landets markanvändning som därmed blir en kolkälla i stället för sänka, enligt en preliminär beräkning. 
  • Annons
  • Lagändring om fjällnära skog

    Regeringen har beslutat om lagändringar gällande fjällnära skog. De ska bland annat förhindra att ersättning ges för samma område flera gånger.
  • ”Så kan nya artskyddsförordningen möta acceptans”

    SKOGENdebatt. Brister i skogslagstiftningen gör att den inte accepteras och rent av kringgås. Upprepa inte samma misstag nu när den nya artskyddsförordningen görs om, uppmanas beslutsfattare av skogsägare Wilhelm Dyrssen.
  • Annons
  • Majoritet av partier vill ha aktivt skogsbruk

    Majoriteten av riksdagspartierna vill se ett aktivt skogsbruk. Det visar en enkät gjord av Skogsindustrierna.
  • Kantzoner skapade vid gallring granskas

    Hur man redan vid gallring kan skapa kantzoner, och hur den strandnära skogen utvecklas bäst, undersöks av forskare i flera fältförsök.
  • Annons