Svenskt rally sprider sig till Norge 

2 maj Svensk industri reglerar råvarutillgången med import från Norge. Just nu är efterfrågan på norskt virke stor, men taket för avverkningarna kan vara nått.

Svenskt rally sprider sig till Norge 
– Det var otroligt hur fort det gick från överskott till underskott och därefter har det varit ett rally på sågtimmer, säger Knut Jacobsen Melum.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

De senaste två åren har de norska timmerpriserna gått upp med drygt 60 procent och massavedspriserna har ökat med 50 till 60 procent, enligt statistik från Landbruksdirektoratet. Det beror främst på den stora efterfrågan från Sverige.  

I takt med att barkborreangreppen minskade i södra och mellersta Sverige sjönk också avverkningarna och köparna måste åka längre för att hitta samma mängd virke. 

– Vi ser att hela Sverige saknar timmer. Vi säljer också massaved till hela Sverige, men i det korta perspektivet är det bättre balans på massaved än på timmer, säger Knut Jacobsen Melum som är försäljningschef på det virkesköpande företaget Nortømmer som ägs av skogsägarföreningen Norskog. 

Den norska avverkningen förra året nådde rekordvolymen 12,5 miljoner kubikmeter, enligt Landbruksdirektoratet. Av denna volym gick 4,3 miljoner kubikmeter gran- och tallvirke på export, enligt Statistisk sentralbyrå. Fördelningen mellan timmer och massaved var hyfsat jämn, med en viss övervikt för timmer. 

Därtill går ytterligare mindre volymer virke på export, exempelvis björkmassaved, vilket betyder att nästan 40 procent av allt norskt virke som avverkas exporteras. 

De svenska virkesköparna har länge betraktat Norges skogar som något av en vedbod som man kan köpa virke från när det passar. När virkesutbudet är stort i Sverige svalnar intresset för norskt virke. Då inskränker sig exporten till Sverige till gränshandeln som så gott som alltid funnits. Industrier i Dalsland och Värmland köper ofta virke från sydöstra Norge.  

Till sågverk i Götaland finns sedan drygt tio år också en etablerad tågtransport. 

Men nu är det som bekant riktigt ont om virke i Sverige och sedan två år tävlar de svenska köparna om att få köpa från vårt västra grannland. De senaste åren har också norsk massaved gått till Finland. 

Exportökningen de två senaste åren har främst skett med båt. 

För de norska skogsägarna gäller det att hänga med i svängarna så gott det går. I tider då det svenska intresset för virke är svagare måste man hitta avsättning någon annanstans. Tyska och baltiska sågverk hör till köparna och i perioder har exporten även varit betydande till Asien, men nu har byggandet tvärbromsat i Kina och exporten till Tyskland och Baltikum har också minskat.  

Men från Sverige har intresset alltså ökat. Medan sågverken i Baltikum och Tyskland har minskat sin produktion i tider då trävarupriserna gått ner, har de svenska sågverken haft en exportfördel i och med den svaga svenska kronan. 

– Så sent som i slutet av 2022 upplevde vi att de svenska sågverken var ganska tuffa i prisförhandlingar, säger Knut Jacobsen Melum. 

Bara några månader senare blev förhållandena plötsligt de motsatta. De svenska sågverken hade investerat och ökat sin produktion. Samtidigt minskade de granbarkborrerelaterade avverkningarna.  

– Det var otroligt hur fort det gick från överskott till underskott och därefter har det varit ett rally på sågtimmer, säger Knut Jacobsen Melum. 

Minskningen på de andra exportmarknaderna har inte frigjort tillräckligt mycket norskt virke och för att möta den stora svenska efterfrågeökningen har de norska skogsägarna ökat avverkningen. 2023 låg den på 11,6 miljoner kubikmeter och 2024 på 12,5 miljoner. 

I själva verket är avverkningen ännu högre. Uppskattningsvis går cirka två miljoner kubikmeter björkvirke till brasved. Därtill kommer alla avverkade grenar och toppar som oftast blir kvar i skogen. Knut Jacobsen Melum bedömer därför att den totala bruttoavverkningen ligger mellan 16 och 17 miljoner kubikmeter.  

Eftersom bruttotillväxten i den norska skogen är 24 miljoner kubikmeter om året tror många att avverkningen kan öka mycket mer, men det tror inte Knut Jacobsen Melum. Han påpekar att en stor del av den norska skogen är otillgänglig. Träden går helt enkelt inte att avverka och transportera till industri till en rimlig kostnad.  

Liksom i Sverige ökar också kraven på att skydda skog och att bruka mer skog med hyggesfria metoder. 

Möjligen kan avverkningen öka med ytterligare en miljon kubikmeter om året, tror Knut Jacobsen Melum, men han påpekar att det finns ett problem när det gäller sortiment. Köparna vill helst ha gran, samtidigt som det är mest tall och björk i de stående volymer som i dag inte utnyttjas. 

När konjunkturen vänder och det ljusnar på trävarumarknaden ökar troligen efterfrågan på norskt virke från Tyskland och Baltikum. Då kommer skogen inte att räcka till. 

– Norge är inte den enda lösningen på virkesbristen i Sverige och Finland, säger Knut Jacobsen Melum. 

Norska sågverk har också ökat sin kapacitet de senaste åren och efterfrågar mer timmer. Knut Jacobsen Melum ser därför inga tecken på en avmattning på virkesmarknaden.  

– Vi förväntar oss fortsatta höjningar av virkespriserna, säger han. 

Fakta / Norskog 

• Norskog är en skogsägarförening utan någon industriell koppling eller sådan verksamhet. Den bildades på 1950-talet som en utbrytarförening från de större föreningarna.  

• Norskog värnar starkt äganderätten. 

• Föreningen har bara 260 medlemmar, men de allra flesta har innehav större än 1 000 hektar och alla är aktiva skogsbrukare.  

• Nortømmer är ett dotterbolag till Norskog. Huvudkontoret finns i Elverum, men bolaget köper virke i hela Norge. 

• Nortømmer har ökat sina virkesinköp kraftigt de senaste åren. 2024 omsattes 2 miljoner kubikmeter, i år är prognosen 2,2 miljoner kubikmeter. 

Källa: Norskog och Nortømmer 

Fakta / Norsk skogsindustri 

• Avsättningen för massaved i Norge är sedan 2013 dålig, efter det att Södra 2012 och 2013 avvecklade verksamheten vid sina två massabruk. Dessförinnan hade Norske Skog sålt eller lagt ner anläggningar. 

• Norske Skog gick i konkurs 2017, men genomgick därefter en rekonstruktion och har i dag två pappersbruk i Norge.  

• Kemiföretaget Borregaard är också en viktig inhemsk massavedsköpare. 

• Moelven är den största sågverkskoncernen, med anläggningar både i Norge och Sverige.  

• Majoritetsägare i Moelven är skogsägarföreningarna Glommen Mjøsen Skog (66,9 procent) och Viken Skog (32,8 procent). 

Källa: Södra, Norske Skog, Borregaard, Moelven 

Björk: Stor marknad för ved 

För gran och fur finns bra statistik över avverkning och priser. Desto sämre är uppgifterna när det gäller björk. En stor del av björkveden går till brasved som har en stor marknad i Norge, men för denna finns ingen offentlig statistik. 

Det finns nästan ingen avsättning i norsk industri för lövmassaved. Från svenska köpare finns ett intresse, men majoriteten av exportvolymerna till Sverige består av virke av gran och tall. 

Källa: Norskog och Nortømmer  

UR SKOGEN 4/2025

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Erik leder LRF efter Hatt
SkogsJobb