”Svenska kalhyggen påverkar inte klimatet”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT. Mikael Karlsson och medförfattare föreslår att skogsbruket ska sluta med kalhyggen för klimatets skull. Det finns flera skäl att ifrågasätta kalhuggning, men hänsyn till klimatet är inget sådant, skriver Hans-Örjan Nohrstedt, docent i skoglig marklära vid SLU, i en replik på SvD Debatt.

Oavsett vad svenskt skogsbruk gör har det i realiteten ingen annan effekt på klimatet än som en politisk markering. Den kolbomb i marken som enligt författarna briserar efter kalhuggning, den finns inte.

Annons
Annons

Inlägget har i klimatfrågan (SvD Debatt 19/8) en retorik som påminner om Skogsindustriernas. Den organisationen använder ordet ”klimat” som ett mantra för att rättfärdiga att skogsbruket tar mest hänsyn till denna aspekt och ger annat viktigt, till exempel biologisk mångfald, mindre betydelse.

Klimatet styrs av storskaliga globala processer. Människans utsläpp av växthusgaser har tillkommit och anses av IPCC redan ha orsakat en höjning av temperaturen.

Hur är det då med Sveriges bidrag? Sverige är ett litet land och står endast för 1-2 promille av världens samlade utsläpp. Utan den svenska skogens kolbindning hade siffran varit något större. Svenskt skogsbruk kan därför inte påverka klimatet. Avgörande är vad som händer i länder som USA, Kina och Indien.

Därmed inte sagt att skogsbrukets kolbindning ska lämnas därhän. Nej, FN:s och riksdagens syn att alla, små som stora, ska bidra i klimatarbetet är det enda rätta. För att Sverige i internationella organ ska kunna driva klimatpolitik trovärdigt, måste vi hålla rent framför egen dörr. Men klimatfrågan får i Sverige inte ursäkta att annat viktigt, till exempel miljömålet Levande skogar, läggs i byrålådan.

"Klimatet”är  inte ett skäl till att vara emot kalhyggesbruk. Biologisk mångfald och friluftsliv ger betydligt större anledning till skepsis, enligt Hans-Örjan Nohrstedt.

Läs hela artikeln

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • Ringbarkad ek

    Utdragen död mångas bröd

    RINGBARKA. Död ved är ju bra för mångfalden, men en del död ved är ännu bättre än annan. Ringbarkade träd som torkar långsamt står längre innan de faller och gynnar många arter.
  • Annons
  •  Jacob Edlund

    Matriser ska bort

    VIRKESMÄTNING. Metoden för uträkning av virkesvolymer via matris är inte tillräckligt bra. Nu ska matriserna bort, men det tar två år innan Biometrias nya regler blir ett krav på virkes­köparna.
  • Granbarkborreangripen skog

    Fyrdubblad premie och trixande

    Borre, brand och blåst ökar risken för skogs­skador – och vikten av bra försäkringsskydd. Möt skogs­ägarna som fick chockhöjd premie och bytte bolag, en annan som fick en faktura i stället för ersättning för stormskadorna samt ett försäkringsbolag som vill arbeta förebyggande.
  • Annons
  • Granvägg

    Goda granar och brunsås

    Kategorier: skogens mat, recept
    I temat Skogens mat kan du läsa om skoglig restaurangmat, maskinförarnas lunchlådor samt få en massa tips om goda granar och andra delikatesser.
  • Så förändras virkespriserna i ditt län

    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni. Virkesbörsens har sammanställt en lista som visar prisförändringarna län för län.
  • Annons