– Vi var ett gäng forskare för tre år sen som förfärades över skogsbruket i Maine och tänkte att man kanske borde köpa skog men förstås sköta den. Och sedan gjorde vi det, säger Johan Bergh, som är professor i skogsskötsel vid Linnéuniversitet.
Tillsammans med Karin Hjelm och Urban Nilsson på SLU och Bengt Andersson Gull på Skogforsk är han sedan tre år skogsägare i delstaten Maine och dessutom vd i bolaget Northwood forestry som äger ungefär 120 hektar.
Delstaten i USA:s nordöstra hörn har mycket skog och ett klimat som påminner om södra Sveriges, men med snörika
vintrar. Produktionsförutsättningarna är alltså goda och storföretaget Apple köpte tillsammans med The Conservation Fund nyligen mer än 36 000 hektar i Maine och North Carolina.
– Jag har alltid önskat äga skogsmark för glädjen och för att sköta själv, säger Johan Bergh.
Svenskarna såg möjligheter att höja medelproduktionen ordentligt genom aktiv skogsvård och genetiskt förädlade plantor. De vill visa att bra skogsbruk kan vara både lönsamt och miljöpositivt, som kontrast till den kortsiktiga plockhuggning som ofta tillämpas i Maine. Att som privatägare långsiktigt arbeta för att tjäna pengar på sin skog är inte så vanligt och skogsindustrin kan beskrivas som småskalig.
Ofta har marken köpts av klippare som avverkat och efter fem år sålt den vidare, vilket är tillåtet. På grund av bland annat detta och bristande skötsel med följande låg tillväxt är marken relativt billig, omkring 10 000 kronor per hektar.
Skogarna i Maine har flera arter som inte finns i Sverige.
– Urban och jag gick en heldag och markerade de huvudstammar vi ville ha kvar efter en gallring, berättar Karin Hjelm. Lokalt är man lite frågande till vårt sätt att sköta skogen – att gallra i ett så tidigt skede. Man är van vid plockhuggning av de bästa, största träden, men inte att sköta skogen långsiktigt med tanke på kommande generationer.
Det vardagliga ansvaret för skötseln har kontaktmannen Brian Roth, som också har arbetat på Riksskogtaxeringen, men varje år tillbringar ägarna en vecka i Maine.
– Vi vill sköta skogen på ett ansvarsfullt, svenskt sätt och ta hänsyn till naturvård och biologisk mångfald. Bland annat finns det sällsynta salamandrar i våra skogar, säger Johan Bergh.
Bestämmelserna för skog är inte universella.
Karin Hjelm beskriver skogen som ett sammelsurium utan definierade bestånd men med potential till produktion och kvalitet. Den är artrik med flera arter som inte finns i Sverige av lönn, björk och asp. Krav på återplantering ser annorlunda ut, vilket innebär att tillväxten är låg.
– Du får kalhugga om du aktivt återplanterar – men det finns inga plantskolor…
Kanske har svenskt skogsbruk en roll som förebild att spela: Vid en exkursion lockades drygt åttio amerikanska skogsintresserade att se den svenska modellen för hur man kan rehabilitera skogsmarken till att både producera råvara och miljövärden. En liten artikel i en skoglig, lokal publikation blev det också.
SKOGEN 10/2015