"Svensk kompetens kan rädda globalt beskogningsprogram"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Mosaiklandskap av skyddad regnskog och produktionsskogar av eucalyptus.
SKOGENdebatt. Världens genom tidernas största beskogningsprogram hotas av ett totalt misslyckande. Sverige och svensk skogskompetens kan rädda programmet, skriver Anders Tosterud, jägmästare med lång erfarenhet av internationella skogsprojekt.
Senaste IPPC- rapporten visar att det fortfarande är möjligt att nå klimatmålet på max + 1,5 grader men konkreta åtgärder brådskar. Det är inte tillräckligt att enbart minska utsläppen utan det krävs också negativt utsläpp, det vill säga upptag och lagring av koldioxid.
Flera internationella forskningsgrupper har konstaterat att det snabbaste, säkraste och billigaste sättet är genom restaurering av skogar och skogsplanteringar på degenererade marker. Det finns över en miljard hektar marker som är lämpliga att åtgärdas, dessa ligger framförallt i utvecklingsländerna.
Ett hållbart skogsbruk kan dessutom ge ett mycket positivt bidrag till FN:s 17 mål för hållbar uttveckling i Agenda 2030, inte enbart till klimatmålet utan nära nog till alla mål inklusive biologisk mångfald, vattenresurser, fattigdomsbekämpning, hälsa, boende, utbildning, energi, jämställdhet.
 
MÅNGA ÅTAGANDEN - FÅ LYCKAS
Från år 2011 gjorde många länders regeringar och internationella organisationer åtagande att återbeskoga och restaurera degenerade skogsmarker i sina hemländer. The Bonn Challenge och Africa 100 är två exempel på samarbete där man förbundet sig att åtgärda totalt nära 500 miljoner hektar till år 2030, det vill säga mer än 20 gånger Sveriges skogsmarksareal. Den främsta anledningen är att stödja FN:s Agenda 2030, inklusive klimatmålet. Tyvärr verkar de stora åtagande gå mot ett ofantligt  misslyckande. Mycket små arealer har åtgärdats hittills, skogsskövlingen är betydligt större än de arealer som skyddats. Möjligheten  att nå målen till år 2030 bedöms som närmaste obefintliga, om inte radikala förändringar görs.
 
MEN HÄR GÅR DET BRA
Men det finns exempel på lyckade insatser där man vänt degradering och skövling av urskogar till en hållbar samhällsutveckling. De finns i Sydamerika och framförallt i Brasilien och Uruguay. Ett av de mest lyckade  finns i Brasilien och heter Veracel , som i  år fyller 30 år. Hänsynlös skövling av regnskogen, exploatering av både natur och människor utmärkte regionen innan Veracel. Över 40 procent av befolkningen levde i misär. Det var total avsaknad av infrastruktur, mat importerades från andra områden i Brasilien. En konstant rök förmörkade himlen under torrperioden på grund av att urskogsrester brändes ner för att ge plats för betesmarker.  
På mindre än 15 år lyckades företaget tillsammans med lokalsamhället vända den negativa utvecklingen. Man har i sitt verksamhetsområde byggt upp  ett mosaiklandskap som består av 90 000 hektar av Atlantregnskog som skyddas och restaureras tillsammans med 100 000 hektar produktionsskog av eucalyptus, som förser företagets massafabrik med råvara. Tack vare företagets insatser har de sista resterna av Atlantregnskogen räddats.
Om inte företaget gjort detta skulle all urskog försvunnit och omvandlats till annan markanvändning framförallt betesmarker med stora negativa miljökonsekvenser. Dessutom har 3000 direkta och 15 000 indirekta jobb skapats, vilket ger förutsättningar för ett värdigt liv för cirka 80 000 människor motsvarande 60- 70 procent av den totala befolkningen.  Många småjordbrukare i området är nu skogsbönder och odlar virke som en viktig extrainkomst. Stora ranchägare bedriver agro-forestry till gagn även för boskapen.
En livskraftig småskalig skogsindustri  har växt fram och bidrar till den lokala ekonomin. På mindre än 30 år har regionen gått från att vara en av de fattigaste  i Brasilien  till ett relativt välstånd med god hälsovård, utbildning och infrastruktur. Detta till mycket stor del tack vare Veracel. Storaenso är delägare i Veracel sedan 1996.  
Vad är det då som skiljer Veracels lyckade satsningar från  andras misslyckande?
 
Avverkning av produktionsskog

 
EN KLAR VISION EN FÖRUTSÄTTNING
Svaret är enkelt: Veracel hade redan från början 1991 en klar vision. Den fanns en plan på hur man skulle utveckla en hållbar verksamhet, både vad gäller sociala, ekonomiska och miljöaspekter. Restaureringprojekten i Bonn Challenge och Africa 100 saknar denna vision och planering. Det finns  för stora brister i den ekonomiska och sociala hållbarheten. Hur ska man långsiktigt generera ett  ekonomiskt överskott för att återinvestera i skogsbruket och annan verksamhet?  Hur ska man skapa bra jobb som generar välstånd i regionen?  Om inte lokalbefolkningen får en väsentligt ökad levnadsstandard så kommer man vända sig mot projektet och det kommer förr eller senare  misslyckas.

 
 
 
 
 
 
FÖRÄDLADE PRODUKTER KRÄVS
Vad som krävs, både för den ekonomiska och sociala hållbarheten är förädlade produkter från skogen med bra betalningsförmåga. Brännved och träkol generar ett mycket litet ekonomiskt överskott till skogen. Kolmilan och yxan måste bytas ut mot moderna sågverk, plywood, CLT tillverkning, eventuellt också massaindustrier i några  länder. Detta skedde för över  100 år sedan i Sverige, nu måste det ske i utvecklingsländerna.  
Framförallt den trämekaniska industrin ger ett högt förädlingsvärde och skapar många jobb. Arbetet börjar inte med att plantera skog utan att förstå och utveckla marknaden för skogsprodukter. Ett bra exempel är Mål 11 i Agenda 2030, som gäller hållbara städer och samhällen: 40 procent av jordens befolkning saknar ett värdigt boende, denna siffrar ökar varje dag i takt med den snabba tillväxten av slumbostäder i miljonstäderna i framförallt Afrika och Sydameika. Behovet av lämpligt boende är enormt och ökar ständigt. Hus i trä för befolkning med låg inkomst kan vara ett sätt att lösa boende krisen.
 
OMÖJLIGT I VISSA LÄNDER
I vissa länder och regioner är det för närvarande omöjligt att starta upp skogsprojekt. Korruption, maktmissbruk, oklara markägande förhållande och konkurrerande markanvädning är aspekter som försvårar och ibland omöjliggör en hållbar skogsnäring. Därför är det viktigt att man utvärderar de lokala förutsättningarna innan skogsprojekt startas. 
Att odla skog i varmare klimat kan vara  mycket lönsamt. Tack vare hög tillväxt (10 gånger tillväxten i Sverige), kortare transportavstånd och lägre kostnader levereras i dag virke till industrin  för en totalkostnad av  250-280  kr/m3fub (Brasilien och Paraguay). Möjligheten att finansiera en del av investeringarna med försäljning av kolkrediter ökar lönsamheten.  Svenska  skogsföretag , både stora och små, kan stärka  sin konkurrensförmåga och utöka sin marknad  genom etablering i ett utvecklingsland. 
 
VI KAN VÄNDA UTVECKLINGEN
Sverige  har ambitioner att bli världsledande vad gäller teknik och åtgärder för att nå klimatmålen. Vi vill bli världbäst. Faktum är att vi redan är ”worldclass” inom skogsnäringen! Sverige kan med sin kompetens hjälpa till att vända den nuvarande negativa utvecklingen och få fart på de stora restaurerings åtaganden. Det krävs krafttag och en gemensam satsning från staten och svensk skogsnäring, men det är möjligt! 
Det behövs byggas upp demonstrationsprojekt i ett antal utvecklingsländer för hur man kan utveckla skogsnäringen. Dessa projekt ska innehålla alla delar som behövs för en hållbar och livskraftig skogsnäring; utveckling av marknad för  värdefulla skogsprodukter, till exempel hus av trä, broar, kraftledningsstolpar, möbler.
 
Sedan behövs industrier som kan producera virke av rätt kvalitet och till sist ett hållbart skogsbruk i näromradet. Självklart måste detta göras i samverkan med landets ledning och befolkning, där utgångspunkten är de nationella  behoven och kraven på en hållbar samhällsutveckling.
WR I(World Resource Institute) tillsammans med PNAS (en övergripande organisation för amerikanska forskningsinstitutioner) har beräknat att restaurering av 900 miljoner hektar degenererade skogar och marker innebär ett årligt upptag av 9 GT  CO2, det vill säga 25 procent av det totala utsläppet av världens växthusgaser. Ett hållbart skogsbruk kan alltså bidra med  en avgörande insats i klimatarbetet. Dessutom skulle det skapa 100 miljoner arbetstillfällen, 400-500 miljoner människor med väsentligt förbättrade levnadsstandard, en livskraftig träindustri med till exempel tiotals miljoner hus i trä och andra mycket positiva resultat kopplat till FNs Agenda 2030.
900 miljoner hektar låter mycket, men som referens kan man peka på Kina som under en 20 års period beskogade nära 100 miljoner hektar degenererade marker
Allt detta är möjligt. Men det gäller att världens ledare kavlar upp ärmarna och pekar ut vägen. Då kan Sverige och andra utvecklade skogsländer göra avgörande insatser!
 
ANDERS TOSTERUD
jägmästare
 
 
Om debattören: Jobbar just nu med att hjälpa internationell skogsindustri med etablering i Sydamerika. Har varit miljöchef bland annat vid Veracel i Brasilien. Har även arbetat i andra länder i Sydamerika, Asien och Afrika för bland andra Stora Enso och Pöyry. Anders Tosterud beskriver sig som ”passionerat förälskad i den tropiska regnskogen och njuter av att odla produktionsskogar av eucalyptus tillsammans med  regnskogen i ett hållbart mosaiklandskap”.
 
Opinion
Publicerad:
  • Snart syns skogsbruket i storstäderna

    Med humor och sportreferenser vill kampanjen Skogslandslaget nå ut med kunskap om familjeskogsbruket till storstadsbor.
  • Annons
  • Forskare utvecklar fjärrstyrd markberedare

    En fjärrstyrd markberedare ska utvecklas av Skogforsk. Det finns flera anledningar till att man valt just en markberedningsmaskin.
  • Plockhuggare får skogspris

    Skogsägare Jan Bertilsson ställde om till hyggesfritt och anordnar kurser i ämnet. För det får han Naturskyddsföreningens skogspris.
  • Annons
  • Frivilligt avsatt areal oförändrad

    Arealen frivilligt avsatt skogsmark, cirka 1,3 miljoner hektar, var oförändrad 2021 jämfört med året innan.
  • Smittat frö kan förklara diplodia

    Skadliga svampar kan åka snålskjuts på frön och leva latent i värdväxter länge innan skador uppstår. Det kan vara förklaringen till utbrotten av tallsvampen diplodia på senare år, tror forskare vid SLU. Kunskapen ger hopp om metoder som kan stoppa skadegörare tidigt.
  • Annons